Bränner Man Kalorier När Man Bastar?

Påstående 2: Ökar din förbränning – Efter bara tio minuter i en bastu har du nog märkt att din puls ökar rätt markant. Orsaken är den ökande värmen omkring oss i bastun. Den får kroppen till att öka svettproduktionen för att sänka kroppstemperaturen – och den ökande svettproduktionen kräver att blodet pumpas runt snabbare i kroppen.

Detta påverkar också vår förbränning av kalorier. I 2019 undersökte en grupp forskare hur unga mäns kroppar påverkades av att bada bastu. Försöksdeltagarna satt i en bastu i tio minuter åt gången med fem minuters paus mellan varje besök för att kyla ner kroppen. Forskarna upptäckte att förbränningen av kalorier ökade ganska mycket under dessa fyra besök i bastun.

Under de första tio minuterna förbrände deltagarna i genomsnitt 73 kalorier, och under de sista tio minuterna var förbränningen helt uppe på 131 kalorier 4 – en ökning på nästa n 80 procent! I en annan undersökning, också från 2019, kom man fram till att ett 25-minuters besök i en bastu (på omkring 93˚C) utsatte kroppen för samma påverkan, som om man cyklade i moderat tempo i samma antal minuter 5,

1. Forskarna påpekar dock i samma undersökning, att man inte kan använda att bada bastu som en strategi för att minska i vikt då musklerna inte blir aktiverade på samma sätt som vid fysisk träning 6,
2. Så vetenskapen säger att din förbränning är högre när du badar bastu.
3. Hur mycket extra du förbränner saknas dock ordentliga bevis för, då faktorer som ålder, kroppsbyggnad och fysisk form spelar en avgörande roll i denna uträkning.

Men vi törs markera detta påstående som SANT (dock inte nog för att ersätta motion och sund kost, om målet är att gå ner i vikt) !
Visa hela svaret

Kan man gå ner i vikt med bastu?

6. Du tappar vikt – När du bastar ökar kroppens ämnesomsättning på samma sätt som när du tränar. Genom att hoppa in i bastun efter träningen fortsätter ämnesomsättningen att arbeta. Bastubad är ett bra och billigt sätt att gå ner i vikt utan större ansträngning.
Visa hela svaret

Hur mycket bränner man i bastun?

Beräknad förbrukad energi

5 minuter	18 Kalorier	220 Kalorier
10 minuter	37 Kalorier	441 Kalorier
15 minuter	55 Kalorier	662 Kalorier
30 minuter	110 Kalorier	882 Kalorier

Visa hela svaret

Hur mycket fett bränner man i en bastu?

1. Bada bastu! – Att basta hett är inte bara skönt när vinden viner och snön yr. Det ger även förbränningen en skjuts. – Att basta ger stärkt hjärta, bättre blodcirkulation, stramare hud och mental avslappning, säger hälsoexperten Linda Myrberg. På 20 minuter kan man svettas flera deciliter.

Avsluta med en kalldusch för att kickstarta förbränningen. Kroppen drar på med sina krishormoner och avslutar med en ordentlig dos av endorfiner, som ger lugn och smärtfrihet. – Men det funkar inte att fuska, det tar 25 sekunder för att utlösa noradrelinpåslaget! Börja med att spola fötter och underben och arbeta uppåt mot hjärtat, sedan händer och armar, sedan mage/bröst, rygg och avsluta med huvudet.

Då har det gått 25 sekunder, lovar hon. Linda Myrberg rekommenderar att man badar bastu i åtminstone en kvart. – Du bränner upp till 300-400 kalorier, vilket motsvarar att springa cirka 6-10 kilometer, säger Linda Myrberg.
Visa hela svaret

Är det bra för huden att basta?

Bastu har en föryngrande effekt på huden Kollagen är ett protein som ger våra vävnader styrka och elasticitet. Det är också ett protein som vi får allt mindre av i huden, i takt med att vi blir äldre. Nu råkar det tursamt nog vara så att värmen i en bastu, eller ett ångbad, har en stimulerande effekt på produktionen av kollagen i vår hud.

1. Den hjälper även huden att göra sig kvitt gamla hudceller, och främjar produktionen av ny, frisk hud.
2. Att svettas renar porerna I bastun svettas man, och man svettas mycket.
3. Den rikliga svetten hjälper kroppen att spola rent i porer och körtlar, och att bli av med orenheter och föroreningar.
4. Resultatet blir en renare hud, med färre pormaskar och finnar.

Du kan läsa mer om bastuns olika fördelar för huden här. Härlig glow med bastu När du badar bastu så ökar blodcirkulationen i kroppen dramatiskt. Detta ger i sin tur den där efterlängtade och friskt rosenkindade looken, som gör att du ser ut som om du kommit direkt från skidbacken eller en löprunda i skogen.

• Glow, helt utan smink.
• Bastu återfuktar huden Värmen och svettanet i bastun stimulerar talgkörtlarna i huden.
• Talgkörtlarnas uppgift är att hålla huden mjuk, smidig och återfuktad.
• Genom att stimulera deras talgproduktion med regelbundna bastubad, håller du din hud naturligt smidig och återfuktad.
• Bastu gör peelingen mer effektiv Värmen och fukten i bastun mjukar upp hudens översta lager av torra och döda hudceller.

Bastu är därför den perfekta förberedelsen inför en rejäl peeling. Skrubba huden ordentligt efter ditt bastubad, aningen med en loofah-svamp, en borste eller en härlig peelingkräm, så kommer du att belönas med härligt rosig och babymjuk hud. Här kan du läsa om hur du gör din egen peeling, med hjälp av sådant du redan har hemma i skafferiet.
Visa hela svaret

Hur ofta är det bra att basta?

Vad säger forskningen om att bada bastu? Vad gäller sjukdomsprevention, ökad prestation & livslängd. – Bastu är ett bokstavligen ett hett ämne just nu med mycket ny forskning som utförts under de senaste åren. Vad händer egentligen i kroppen när vi utsätts för extrem hetta? Denna exponering framkallar s.k mild hypertermi (en ökning av kroppens kärntemperatur) vilket aktiverar en termoregulatoriskt respons som involverar neuroendokrina, kardiovaskulära och cellprotektiva mekanismer som arbetar tillsammans för att återställa homeostas (jämviktstillstånd) och förbereda kroppen för framtida värmestressorer.1 Detta är alltså till förmån för många som vill minska risken för eller lider av hjärt- och kärlsjukdom, degenerativa sjukdomar, autoimmuna tillstånd eller hormonella besvär.

1. Under de senaste decennierna har bastubad framkommit som ett sätt att öka livslängden och förbättra den allmänna hälsan, detta är baserat på övertygande data från observations-, interventions- samt mekanistiska studier.
2. Av särskilt intresse är resultaten från deltagare som kommer från “Kuopio Ischemic Heart Disease Risk Factor (KIHD)”-studien från Finland, som identifierade starka samband mellan bastuanvändning och minskad risk att dö i förtid samt drabbas av sjukdomar så som cancer, Alzheimers och hjärt- och kärlsjukdom.

I data från KIHD-studien minskade risken för mortalitet (risken att dö av hjärt- och kärlsjukdom, cancer och nervdegenerativa sjukdomar i förtid) för deltagarna som bastade 2–3 gånger/vecka med 24%, varpå de som bastade 4–7 gånger i veckan hade hela 40% mindre risk att dö av dessa sjukdomar.

1. I KIHD-studien identifierades även andra stora hälsofördelar, speciellt när det kommer till mental hälsa.
2. De vuxna män och kvinnor som var med i studien och använde bastun 4-7 gånger per vecka var hela 77% mindre benägna att utveckla psykotiska störningar, oavsett kostvanor, socioekonomisk status, fysisk aktivitet och inflammatorisk status.2 I de flesta studierna har deltagarna bastat i en temperatur om cirka 80 grader (10–20% luftfuktighet) och med en duration på cirka 20 minuter per session.

Det finns en signifikant skillnad mellan de studiedeltagare som bastade mindre i jämförelse med de deltagare som bastade mer frekvent, dosförhållandet spelar alltså stor roll. I flertalet studier var frekvent bastubadning (4–7 ggr/vecka) förknippat med:

• 77% lägre risk att utveckla psykotiska störningar
• 60% lägre risk för Alzheimers sjukdom
• 60% lägre risk för plötslig hjärtdöd
• 50% lägre risk för dödlig hjärtsjukdom
• 51% lägre risk för stroke
• 46% lägre risk för högt blodtryck

Bara en enda bastusession har visat sig:

• Sänka blodtrycket
• Förbättra hjärtfrekvensförändringar (Heart rate variability) vilket är ett mått på hjärtats kapacitet att svara positivt under stressfulla situationer.
• Förbättrad arteriell anpassning
• Ökar parasympatisk aktivitet (Vila & återhämtning).
• Snabbar på neuromuskulär återhämtningen.
• Minskar systemisk inflammation (Minskar CRP som är en inflammatorisk markör samt ökar IL-10 som är en anti inflammatorisk markör).

Mekanismer som kan förklara de positiva effekterna: Heat shock proteins (HSP) – är en huvudsaklig anledning till de positiva effekterna vid värmeexponering förklaras via mekanismerna från de så kallade “Heat shock proteins” (HSP). HSP svarar på stressfulla situationer och vid värmeexponering är det ett av de mest robusta tillvägagångssätten att öka dessa proteiners uttryck och aktivitet.

Proteinerna är viktiga för är att de bibehåller de tre-dimensionella strukturerna inuti dina celler, vilket är av stor vikt för våra proteiners funktioner att tex skapa röda blodkroppar (som syresätter kroppens alla celler), synapser (signalkoppling mellan två celler som nerv- och muskelceller) samt för att bibehålla funktionen av de vita blodkropparna vilket är vitalt för vårt immunförsvar.

HSP har även visats minska muskelnedbrytning och tros ha en viktig roll i att motverka åldrande. Vid en bastusession om 73 grader Celsius i 30 minuter uppmättes HSP öka med 49% och dessa nivåer fortsatte att vara höga hela 48h efter sessionen.3 4 5 6 7 8 9 Nrf2 – är en så kallad transkriptionsfaktor (proteiner som är involverade i omskrivning av gener) som befinner sig i cellens cytoplasma.

Vid aktivering färdas Nrf2 till cellkärnan vilket leder till en reglering av ett stort nätverk av gener med cellskyddande-, antioxidantiska-, och antiinflammatoriska funktioner som ger skydd mot oxidativ stress (fria radikaler) samt kronisk inflammation, vilket ofta är de underliggande orsakerna till de flesta kroniska sjukdomarna.

Värmeexponering aktiverar Nrf2 vilket även hämmar pro-inflammatoriska molekyler som är involverade i patofysiologin för hjärt- och kärlsjukdomar.10 11 FOX03- proteiner – är en stark regulator för transkription av gener som aktiveras vid värmeexponering.

Dessa spelar en viktig roll i människors livslängd samt bidrar till ett mer hälsosamt åldrande. FOX03-proteinerna reglerar ett stort antal gener som motverkar cellernas åldrande som annars kan leda till skada på vårt DNA, proteiner och lipider (fettsyror) samt förlust av stamcellsfunktioner. De ökar även produktionen av gener som reglerar DNA-reparation, tumörsuppressorgener, stamcellsfunktion samt immunfunktion.

Vid värmestress bildar FOX03-proteinerna även ett binding med sirulin 1 (SIRT1) vilket är ett enzym som reglerar metabola processer som frisättning av insulin, mobilisering av lipider, respons på stress samt livslängds-modulering.12 13 14 15 16 17 Inflammation – En annan förklaring till att bastubadande verkar ha en positiv effekt på åldrande och kan bidra till längre livslängd är att bastubadande leder till en sänkning av systemisk inflammation i kroppen.

Bastubadande har visat sig minska CRP som är en inflammatorisk markör samt öka IL-10 som är en anti inflammatorisk markör.18 19 Flertalet studier antyder att inflammation spelar en stor roll i åldrandeprocessen och åldersrelaterade sjukdomar så som tex Alzheimers, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.

Att då ha ett så pass effektivt verktyg som att bada bastu är en användbar strategi till att leva längre i frånvaro av åldersrelaterade sjukdomar. Bastu har även visat sig ha positiva effekter på hjärnans funktioner, genom att bidra till en ökning av endorfiner mycket likt vid fysisk aktivitet som ger dig en positiv effekt på ditt humör.

• Förhöjda markörer för inflammation observeras ofta hos personer som lider av depression.
• Ronisk aktivering av kroppens inflammatoriska responssystem främjar utvecklingen av depressiva symtom och orsakar förändringar i hjärnan samt på våra neuroendokrina funktioner.
• Bastuanvändning har visat sig minska symtomen vid depression.

I en slumpmässig, dubbelblind studie på 30 friska vuxna individer med diagnosen depression utsattes deltagarna som för en enda bastu-session som höjde deras egna kroppstemperaturen till 38,5 grader Celsius, resultatet var en snabb antidepressiv effekt inom en vecka som varade i upp till sex veckor efter själva behandlingen.20 21 Förbättrad neurogenes ( process som gör att nervceller nybildas inom nervsystemet) Värmestress och träning ökar uttrycket av så kallade Brain-derived neurotrophic factor (BDNF), ett protein som verkar på nervceller i det centrala och perifera nervsystemet, för att främja tillväxten av nya nervceller.

• BDNF modulerar neural plasticitet vilket kan minska både ångestkänslor samt depressiva symtom.
• Processen är aktiv i hippocampus, hjärnbarken och lillhjärnan – områden som är involverade i inlärning, långtidsminne och kognitiva funktioner.
• BDNF produceras också vid träning, där det spelar en roll i muskelreparation samt vid tillväxt av nya muskelceller.22 23 Varför har värmestress positiva fysiologiska effekter på hjärt- och kärlsystemet? Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att nästan 18 miljoner människor dör varje år av hjärt- och kärlsjukdomar, vilket motsvarar runt en tredjedel av alla dödsfall världen över.

Hjärt- och kärlsjukdomar kan i hög grad förebyggas med olika livsstilsförändringar, som exempelvis bastubadande. Stora prospektiva studier som genomförts i östra Finland har visat att studiedeltagarna som utförde måttligt bastuanvändning (2-3 gånger per vecka) var 27 procent mindre benägna att dö av hjärt-kärlsrelaterade orsaker, medan frekvent användning (4-7 gånger per vecka) var hela 50 procent mindre benägna att dö av hjärt-relaterade orsaker jämfört med individer som inte badar bastu.2 Alla som är fysiskt aktiva vet med sig att kroppens kärntemperatur ökar under aktivitet när du väl kommer igång.

De fysiologiska mekanismerna överlappar till stor del om du höjer kroppstemperaturen vid fysisk aktivitet eller via bastuanvändning. De gemensamma faktorerna är att du höjer din kärntemperatur, börjar svettas samt att din puls går upp. Till exempel kan hjärtfrekvensen öka upp till 100 slag per minut under bastusessioner med måttlig temperatur och upp till 150 slag per minut under varmare sessioner, liknande de ökningar som observerats under fysisk träning med måttlig till kraftig intensitet.24 25 26 27 När du bastar går alltså din puls upp till cirka 100-150 slag/min beroende på temperaturen i bastun vilket kan jämföras med pulshöjningen motsvarande måttlig-intensiv fysisk aktivitet.

Efter en enda bastusession minskar både blodtryck och puls jämfört med innan du steg in i bastun. Samma sak händer efter fysisk aktivitet. Hypertoni (högt blodtryck) definieras här som ett systoliskt tryck på 130 mm Hg eller högre och/eller ett diastoliskt tryck på 80 mm Hg eller högre, vilket är en kronisk höjning av blodtrycket.28 I exempelvis en studie visade det sig att individer som använde bastun två till tre gånger i veckan hade 24% lägre risk för att utveckla högt blodtryck medan studiedeltagarna som använde bastun fyra till sju gånger per vecka hade 46 procent lägre risk för att utveckla högt blodtryck, jämfört med dom som bara använde bastun bara en gång i veckan.29 Enligt en annan studie visade det sig att en enda bastusession ger en sänkning av blodtrycket.30 Vi rekommenderar därav att bastubadande är ett ypperligt verktyg för att hjälpa människor att minska risken för högt blodtryck samt som en kompletterande behandling vid högt blodtryck.

För att ytterligare stressa hjärt- och kärlsystemet kan bastubadande kombineras med köldexponering så som att rulla sig i snön eller bada sig i kallvatten till och från under bastusessionen vilket kan ge adderande effekter på hjärta och kärl.31 Vilka är de positiva effekter på din fysiska samt mentala prestation? Individer som redan är fysiskt aktiva och börjar basta får en adderande effekt på mitokondriernas funktioner i muskelvävnad jämfört med fysiskt inaktiva individer som börjar basta.

Flertalet positiva effekter påvisas även hos inaktiva individer, men mycket mer hos individer som redan är fysiskt aktiva. Mitokondrier genererar det mesta av cellens tillförsel av adenosintrifosfat (ATP), som används som källa för vår energi. Mitokondrier benämns således som cellens kraftverk.32 Värmestress från att använda bastun kan generera förbättringar i fysisk kondition och atletisk prestanda genom att öka uthålligheten samt för att bibehålla och främja muskelmassa.

• En liten interventionsstudie gjordes där forskarna tittade på effekterna av upprepat bastubruk på atletisk prestation och andra fysiologiska effekter hos sex manliga distanslöpare.
• Resultaten visade att en bastunession på 30 minuter två gånger i veckan efter träningen under tre veckors tid, resulterade i att atleterna kunde löpa 32% längre innan de blev helt utmattade jämfört med innan bastuinterventionen.

Andra fysiska effekter hos studiedeltagarna som uppmättes efter interventionen var en 7,1% ökning av plasmavolym samt en 3,5% ökning av röda blodkroppar.33 Under träning transporterar de röda blodkropparna syre från lungorna till kroppens vävnader (särskilt arbetande muskler) och levererar koldioxid till lungorna som vi sedan andas ut.

1. En ökning av röda blodkroppar kan underlätta dessa processer och därmed förbättra atleters prestation.
2. Värmeanpassning Atleter som ska förbereda sig för tävling eller träning i varmare miljöer kan ha stor nytta av värmeanpassning genom att förbereda kroppen på att prestera under högre temperaturer.
3. Värmeacclimatisering skapar komplexa fysiologiska anpassningar som förbättrad temperaturreglering, minskar fysiologisk belastning och förbättrar idrottsprestation i heta miljöer.

Värmeanpassningen från bastubadande ökar också blodflödet till skelettmusklerna, vilket ökar tillförseln av bränsle som glukos, fettsyror och syre, vilket i sin tur minskar musklernas behov av sina egna glykogenlager. Uthållighetsidrottare “går ofta in i väggen” och tar slut på grund av tömningen av lever- och muskelglykogenlagren.

Värmeanpassningen har visat sig reducera användningen av muskelglykogen med 40-50% jämfört med före värmeacclimatisering, antagligen på grund av ökat blodflöde till musklerna.34 35 Underhåll av muskelmassa Muskulär atrofi (nedbrytning), menas med att en minskning eller förlust av muskelvävnad vilket inträffar genom att vi inte använder musklerna över tid eller skadar oss så att vi inte kan belasta det drabbade området.

Atleter kan även drabbas av muskelnedbrytning vid osund överträning så att musklerna bryts ner mer än vad de hinner byggas upp. Atrofi orsakar avsevärd förlust av muskelstyrka, särskilt under den första veckan av immobilisering eller överträning, på grund av minskad proteinsyntes (proteintillverkning) samt ökad proteinnedbrytning.36 Värmeexponering, som kan uppnås genom bastubruk, kan minska mängden proteinnedbrytning genom att öka HSP, minska oxidativ skada, främja frisättning av tillväxthormon samt förbättra insulinkänsligheten.37 38 Att upprätthålla en positiv proteinsyntes har särskild relevans för återhämtning från skador eftersom en skada kan tippa balansen mot proteinnedbrytning och bort från proteinsyntes i musklerna, vilket kan leda till muskelnedbrytning.

1. En interventionsstudie gjordes på individer som var immobiliserade i 10 dagar där ena gruppen fick värmebehandling lokalt applicerat jämfört med kontrollgrupp.
2. I gruppen individer som fick värmebehandling motverkades förlust av mitokondriell funktion, ökade nivåerna av HSP samt minskade muskelnedbrytningen med 37% jämför med kontrollgruppen som ej fick värmebehandlingen.39 Tillväxthormon (GH) Bastuanvändning ökar frisättning av tillväxthormon men hur mycket beror på duration, temperatur och frekvens.

Till exempel, två bastu sessioner på 20 minuter styck vid en temperatur om 80 grader Celsius med en 30 minuters kylningsperiod emellan ökade nivåerna av tillväxthormon tvåfaldigt över normalvärdet, varpå två 15 minuters sessioner vid 100 grader Celsius separerad med en kylningsperiod på 30 minuter emellan resulterade i en femfaldig ökning av tillväxthormon.40 41 Intressant nog har upprepad bastuexponering över längre tid en ännu större effekt på att öka tillväxthormon.

I en studie utsattes 17 män och kvinnor för en timmes bastusession 2 gånger per dag med en temperatur om 80 grader Celcius under en sju dagar period. Studiedeltagarna uppvisade en 16-faldig ökning i nivåer av tillväxthormon den tredje dagen.42 Tillväxthormonet fortsatter sedan att vara förhöjt några timmar efter bastuanvändning.43 Det är då värt att nämna att bastuanvändning och träning kan ha en adderande effekt tillsammans för att väsentligt höja nivåerna av tillväxthormon när de används tillsammans.44 Mental-fokus och koncentrationsförmåga Två nyckelspelare inom kognitiv och mental funktion är noradrenalin, ett hormon som produceras i hjärnan samt prolaktin, ett hormon som frisätts av hjärnans hypofys.

Noradrenalin förbättrar fokus och uppmärksamhet medan prolaktin främjar myelintillväxt, vilket gör hjärnans koppling snabbare och är en kritisk funktion för att reparera nervcellsskador. I en studie där unga män bastade i 80 grader Celsius till individuell subjektiv utmattning så ökade deras noradrenalinnivåer med 310% och deras prolaktinnivåer ökade med 900%.

Nivåer av kortisol, ett hormon som vanligtvis förknippas med stressrespons, minskade även något.45 38 På liknande sätt upplevde en studie med kvinnor som deltog i 20 minuters sessioner i torrbastu två gånger i veckan en 86% ökning av noradrenalin och en ökning med 510% i prolaktin efter sessionen.46 Avgiftning Svettning underlättar utsöndring av vissa toxiska ämnen och mineraler som ofta ansamlas muskler, fettväv och organ.

Vid en bastusession förlorar vi i genomsnitt cirka 0,5 kilo vätska genom svettning.49 50 Temperatur: 45-60 grader Celsius Duration: 45 minuter per session Frekvens (hur ofta): En gång per dag i 2–3 veckor. Effekterna av IF bastu för deltagarna som led av Kranskärlssjukdom jämfört med kontrollgrupp: Förbättrad uthållighet, hjärtstorlek och sjukdomsstatus.

• En effektiv och säker aktivitet för de flesta friska individer såväl som för patienter med mer stabila typer av hjärtsjukdomar.
• Underlättar för människor som har förhinder och inte kan utföra någon fysisk aktivitet.
• Återställ vätskebalansen efter att ha använt bastun (vid en 20–30 minuters session tappar du cirka 0,5 kg vätska).

Kontraindikationer (när du ej ska basta)

• Nyligen hjärtinfarkt, instabil angina pectoris eller svår aortastenos.
• Äldre som är benägna att ha lågt blodtryck.
• Vid alkoholanvändning (alkoholkonsumtion innan och under ett bastubad har i flera fallrapporter lett till dödlig utgång).

Referenser

1. Cardiovascular and Other Health Benefits of Sauna Bathing: A Review of the Evidence https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30077204
2. Association Between Sauna Bathing and Fatal Cardiovascular and All-Cause Mortality Events https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25705824
3. Oxidative stress and protein aggregation during biological aging. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11525876
4. Abundance of intrinsic disorder in protein associated with cardiovascular disease. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16939197
5. Protein Misfolding and Neurodegeneration. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18268186
6. Heat shock proteins in neurodegenerative disorders and aging. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25208934
7. Anti-inflammatory heat shock protein 70 genes are positively associated with human survival. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20388090
8. Effect of heat acclimation on heat shock protein 72 and interleukin-10 in humans. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17615280
9. Heat stress and cardiovascular, hormonal, and heat shock proteins in humans. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22488284
10. Nrf2, the Master Regulator of Anti-Oxidative Responses. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29261130
11. Prognostic factors influencing the patency of hemodialysis vascular access: literature review and novel therapeutic modality by far infrared therapy. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19299217
12. FOXO Transcriptional Factors and Long-Term Living. https://www.hindawi.com/journals/omcl/2017/3494289/
13. The pro-longevity gene FoxO3 is a direct target of the p53 tumor suppressor. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21423206
14. FOXO3: A Major Gene for Human Longevity – A Mini-Review. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25832544
15. Foxo in the immune system. https://www.nature.com/articles/onc200826
16. FOXO transcription factors: key regulators of cellular quality control. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24630600
17. Stress-Dependent Regulation of FOXO Transcription Factors by the SIRT1 Deacetylase. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14976264
18. Sauna bathing and systemic inflammation. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29209938
19. Association of High Cardiovascular Fitness and the Rate of Adaptation to Heat Stress. https://www.hindawi.com/journals/bmri/2018/1685368/
20. Repeated Thermal Therapy Diminishes Appetite Loss and Subjective Complaints in Mildly Depressed Patients. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16046381
21. Whole-Body Hyperthermia for the Treatment of Major Depressive Disorder. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27172277
22. Head-out immersion in hot water increases serum BDNF in healthy males. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29157042
23. Voluntary exercise and palatable high-fat diet both improve behavioural profile and stress responses in male rats exposed to early life stress: Role of hippocampus. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20594764
24. Regular thermal therapy may promote insulin sensitivity while boosting expression of endothelial nitric oxide synthase–effects comparable to those of exercise training. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19203842
25. Haemodynamic and hormonal responses to heat exposure in a Finnish sauna bath. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2759081
26. Cardiac Responses to Thermal, Physical, and Emotional Stress. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1785579/
27. The blood pressure and heart rate during sauna bath correspond to cardiac responses during submaximal dynamic exercise. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31126559
28. 2017 ACC/ AHA/ AAPA/ ABC/ ACPM/ AGS/ APhA/ ASH/ ASPC/ NMA/ PCNA Guideline for the Prevention, Detection, Evaluation, and Management of High Blood Pressure in Adults: Executive Summary: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29133354
29. Sauna Bathing and Incident Hypertension: A Prospective Cohort Study. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28633297
30. Sauna bather’s circulation. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3218896
31. Repeated exposure to heat stress induces mitochondrial adaptation in human skeletal muscle. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30024339
32. Effect of post-exercise sauna bathing on the endurance performance of competitive male runners. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16877041
33. Muscle metabolism during exercise in the heat in unacclimatized and acclimatized humans. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/4066564
34. Substrate utilization in leg muscle of men after heat acclimation. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3624132
35. Muscular Atrophy Following Immobilisation. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2197699
36. Intermittent hyperthermia enhances skeletal muscle regrowth and attenuates oxidative damage following reloading. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17110516
37. Benefits and risks of sauna bathing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11165553
38. Daily heat treatment maintains mitochondrial function and attenuates atrophy in human skeletal muscle subjected to immobilization https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31046520
39. Haemodynamic and hormonal responses to heat exposure in a Finnish sauna bath https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2759081
40. Benefits and risks of sauna bathing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11165553
41. Endocrine effects of repeated sauna bathing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3788622
42. Benefits and risks of sauna bathing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11165553
43. Effect of hyperthermia and physical activity on circulating growth hormone. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18923562
44. Haemodynamic and hormonal responses to heat exposure in a Finnish sauna bath. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2759081
45. Response of plasma endorphins, prolactin and catecholamines in women to intense heat in a sauna. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2830109
46. Sauna-Induced Body Mass Loss in Young Sedentary Women and Men. https://www.hindawi.com/journals/tswj/2014/307421/
47. Blood, Urine, and Sweat (BUS) Study: Monitoring and Elimination of Bioaccumulated Toxic Elements. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21057782

Visa hela svaret

Vad gör bastu med kroppen?

3. Bra för hjärta och kärl – Att basta minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. I värme utvidgas blodkärlen vilket ger bättre blodcirkulation. Det gör även ökad syretillförsel, vilket reducerar mjölksyra och gör att man presterar bättre. När kroppstemperaturen växlar mellan varmt och kallt stärks blodkärlens väggar, pulsen stiger och hjärtat pumpar snabbare.
Visa hela svaret

Hur länge klarar man sig i en bastu?

Vid världsmästerskapet i bastubad, som senast höll i augusti 2004 i Finland – var annars – var temperaturen i bastun just 110 grader. Vinnaren i männens tävling klarade av att sitta kvar i 11 minuter och 45 sekunder. Den kraftiga uppvärmningen av kroppen i en bastu medför att de små blodkärlen i huden utvidgar sig.
Visa hela svaret

Hur länge ska man basta för att gå ner i vikt?

Hur länge måste man promenera för att det skall ha effekt? Du känner säkert till att promenader är bra för hälsan och kan hjälpa till vid viktnedgång eller när du vill behålla en lägre vikt. Då kanske du också funderat över hur mycket man måste promenera för att det skall få effekt? Räcker det med en kvart, 1 timme eller behövs så mycket som 2 timmar? Det korta svaret på den frågan är att det kan räcka med bara några minuter åt gången.

I tidigare riktlinjer så sade man att det krävdes minst 10 min. kontinuerlig måttligt intensiv fysisk aktivitet för att få effekt på hälsan. I senare riktlinjer har man tagit bort denna gräns eftersom man ser positiva effekter nästan direkt. Det är främst den totala mängden som är viktig. Det räcker med lite drygt 20 minuter per dag för att må bättre och få bättre hälsa och vikt på lång sikt, d.v.s.

totalt 150 min per vecka. Två raska 10 minuters promenader per dag kan alltså vara tillräckligt. Huvud budskapet är att röra på sig då och då så att man inte sitter still så mycket. Lite är bättre än inget alls. Det behöver inte vara specifikt promenader utan cykla, dansa eller ett rörligt jobb fungerar också så länge som man rör på sig med vad man kallar “måttligt intensivt”.

• För att få en träningseffekt beror det på vilken nivå man ligger på för tillfället.
• Innebär 20 min promenad en något större eller intensivare fysisk insats än man normalt gör så kan promenaden innebära en viss träningseffekt.
• Anstränger man sig något hårdare, det vi i dagligt tal oftast kallar för “träning” så kan 75 min per vecka, eller 25 min 3 ggr per vecka, räcka.

Den här mängden av aktivitet gör att man mår bättre rent psykiskt, men minskar även risken för en lång rad vanliga sjukdomar. För ännu större hälsofördelar och en tydligare effekt på vikten rekommenderas 200-300 min per vecka, d.v.s.30-45 min per dag eller mer.

Tränar man hårdare räcker det med 150 min per vecka. För bästa effekt på vikten är det som mest effektivt att kombinera kost och motion. Att “bara” promenera 30 min per dag utan att ändra på sina kostvanor kan säkert göra att man mår bättre och kanske ökar motivationen för andra positiva förändringar, men har i sig självt en begränsad effekt på vikten.

Att röra på sig lite då och då i olika former gör det enkelt att skrapa ihop till en meningsfull mängd aktivitet under en vecka. Det behöver inte vara så svårt eller jobbigt. Underlätta för dig själv och försök att bygga in dessa tillfällen på ett naturligt sätt i din vardag så blir det ännu enklare.

Ett tips är dock att planera in någon typ av “träning” vid några fasta tider under en vecka. Det har visat sig vara ett framgångskoncept för viktnedgång och för att hålla vikten! World Health Organization, Global recommendations on physical activity for health.2010.U.S. Department of Health and Human Services, The Physical Activity Guidelines for Americans, 2nd edition.2018.

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.2018. Swift, D.L., et al,, The role of exercise and physical activity in weight loss and maintenance. Progress in cardiovascular diseases, 2014.56(4): p.441-447. Expertpanelen, Leg. Dietist Modifast LCD kostersättningar kommer under hösten 2022 att uppdateras och få ett förbättrat näringsinnehåll. Produkterna kommer att innehålla mer protein och fler näringsämnen jämfört med tidigare. Som alltid när ingredienser tillkommer och nivåer ändras, kan det påverka smaken.

För Modifast gäller att vi aldrig tummar på de goda smakerna och stor möda har lagts vid att även de nya recepten ska vara riktigt goda. Målsättningen har varit att smakerna ska vara så nära de tidigare produkterna som möjligt, eller bättre. Kostersättningar är framtagna för att kunna ersätta all mat under en begränsad period.

Fyra portionspåsar per dag ger minskat energiintag och samtidigt alla näringsämnen som kroppen behöver. Det förbättrade innehållet i våra LCD kostersättningar innebär att rekommenderad period för strikt kur (då samtliga måltider ersätts) nu förlängs från tre till åtta veckor på egen hand utan kontakt med sjukvården.

Gravida, ammande samt personer med sjukdomstillstånd och/eller medicinering uppmanas alltid ha kontakt med sjukvården innan eventuell diet. Uppdateringen kommer att ske stegvis och därför kan det under en period finnas två olika varianter av samma smak ute på marknaden. Modifast LCD kostersättningar följer nationella och internationella regelverk och ovanstående uppdatering av innehållet följer EU förordning nr 2017/1798.

Håll utkik för mer information här på vår hemsida då vi allt eftersom kommer att publicera mer information om vårt nya sortiment. Dietisten tipsar: Bjud vännerna på skördefest med en trerätters meny. Den här tiden på året har vi det färgsprakande skafferiet utanför dörren, passa på att ta tillvara på det och njut smakerna som bara närodlat och nyskördat kan frambringa. Inspireras av denna meny eller kopiera den rakt av, du kommer inte att bli besviken.
Visa hela svaret

Hur länge ska man stanna i bastu?

Hur du bastar på rätt sätt, här är 5 enkla steg! –

1. Duscha Det är superviktigt att duscha av sig innan man sätter sig i bastun. I och med att man duschar innan, så sköljer man bort fibrer från kläderna och smuts som satt sig i hudporerna. Det tar annars längre tid för svetten att tränga sig igenom och därför är det viktigt att duscha först så porerna inte är igentäppta. Efter man duschat är det också bra om man torkar sig torr innan man går in i bastun. Eftersom när huden är torr så svettas den mer än med fuktig hud.
2. Tiden i bastun Det är viktigt att det ska vara bekvämt att basta. Börja gärna basta med en lägre temperatur (runt 65-70 grader) och jobba dig uppåt i värme. Rekommenderad tid 15 minuter, men gärna i omgångar i graderna 70-90 grader.
3. Kylning När du bastat klart för stunden är det skönt att kyla ner kroppen. Avkylning är viktigt då kroppen egna system att kyla av sig inte fungerar lika väl när din kropp har hettas upp och den försöker då kyla ner sig genom att svettas. Men när du sitter i en bastu och svettas i värmen och häller vatten på stenarna så bildas het ånga så du blir inte svalkad. Det är därför viktigt att kyla ner kroppen utifrån och in efteråt. Avkylning efter bastu kan ske på olika sätt: Till exempel en sval dusch, ett svalt bad eller varför inte rulla sig i snön om det är vinter. När kroppstemperaturen får växla mellan kallt och varmt stärks blodkärlsväggarna till exempel. Pausen mellan att vara inne i bastun bör vara ungefär 30-45 min.
4. In i bastun igen För att må som bäst efter ett bastubad så rekommenderas det att man bastar och kyler ner sig i flera omgångar helst 2-3 gånger.
5. Efter bastubad – återhämtning När man tycker att man bastat färdigt är det viktigt att man låter kroppen få tillbaka sin normala kroppstemperatur. Det får den bäst genom lugn och ro i en avkopplande miljö. Passa på att dricka massa vatten för att behålla vätskebalansen i kroppen efter att ha svettats mycket. När kroppen har fått tillbaka normal temperatur kan man sätta på sig kläderna igen så att du slipper få eftersvettning.

Bastuhus Birka från Modulhus.se
Visa hela svaret