Varför Blir Bröd Döbakt? - Portal hrvatskih arhitekata

Varför Blir Bröd Döbakt?

Varför Blir Bröd Döbakt
En varmluftsugn är effektivare och sprider värmen jämnt i ugnen, vilket gör den perfekt för bakning. Bröden gräddas jämnare och får ett bättre lyft. Effekten i en varmluftsugn är högre, vilket medför att gräddningstiden kan minska i vissa fall. Jag gräddar alltid mina bröd och bakverk i varmluft, så mina recept utgår ifrån det.

    Det kan ha varit fel temperatur i ugnen, eller så har kakorna stått inne för kort tid. För varm ugn ger drömmarna för mycket färg. De ska helst inte ha någon färg utan vara helt blonda. Mindre drömmar behöver kortare tid i ugnen, och större behöver längre. Det kan ha varit fel jäsmedel i degen. Till drömmar ska det vara hjorthornssalt som ger den porösa konsistensen. Man kan även använda bakpulver, men då blir konsistensen mer som småkakor.
    Det kan ha varit för lite jäst/bakpulver i degen. Det kan ha varit för mycket socker eller för lite smör i degen. Skorporna kan ha delats innan de var tillräckligt svala. Då blir kanterna lätt degiga och trycks ihop och när de stelnar blir de hårda.
    Vispa aldrig ner mjölet i en bakpulversmet. Då drar man ut glutentrådarna och brödet blir segt och kompakt. Mjölet kan ha blandats för länge i smeten. Man ska vända ner mjölet så att smeten blir någorlunda jämn, inte mer än så.
    Plåten kan ha stått för högt i ugnen eller övervärmen är för stark. Lägg över aluminiumfolie så gräddas kakan/brödet inuti utan att få mer färg. Kakan/brödet kan ha gräddats i för hög temperatur under för kort tid. Ugnen kan ha varit för varm, prova att sänka temperaturen nästa gång så kan kakan/brödet stå inne lite längre. Om det är undersidan som blir bränd går det bra att ställa in en extra plåt nära bottnen av ugnen som fångar upp lite av värmen.
    Vissa kakor ska flyta ut och andra inte. Läs i receptet och titta på bilden hur just dessa kakor ska se ut. Det kan ha varit för lite mjöl i degen. Arbeta in lite mera mjöl i resten av degen, om det finns någon ogräddad deg kvar, och provbaka ett par kakor. Ugnen kan ha varit för varm, prova med att sänka temperaturen nästa gång.
    Degvätskan kan ha varit för varm. Om vätskan är mycket mer än 37 grader är det stor risk att färsk jäst dör och tappar jäskraft. Degvätskan kan ha varit för kall, vilket inte är fel alls, tvärtom. Men degen kommer att jäsa långsamt, vilket också är bra för smakerna som hinner utvecklas mycket mer. Jästen kan ha varit för gammal, glöm inte att kolla datumstämplingen på förpackningen. Mjölet kan ha varit kallt, vilket ger långsammare jäsning. Använd hellre rumstempererat mjöl. Jäsplatsen kan ha varit dragig eller kall. Deg vill helst ha en jämn värme för att kunna jäsa i lugn och ro. Och på så vis kan man även kontrollera jäsningen, d.v.s. vill man att degen ska jäsa långsamt ställer man degen på en svalare plats i rummet och lite snabbare på en varmare plats. Det är för mycket mjöl i degen, då blir den tung och får dåligt med jäskraft.
    Man bör inte doppa fingrarna i kokt marmelad, kommer den i kontakt med saliv eller bakterier blir den snabbt dålig.

    Varför blir det ett stort hål i brödet?

    Felsökningstips –

    Symptom Anledning
    Brödet jäser inte. Prova först att förlänga jästiden, kanske med det dubbla mot vad som står i receptet. Om inte det hjälper så har du förmodligen dödat jästsvamparna med för varm degvätska. Tänk på att röra om i botten av degvätskan innan du kollar temperaturen.
    Brödet blir kompakt. Du kan ha jäst för kort tid och/eller tagit för mycket mjöl. Eftersträva mindre mängd mjöl när du bakar bröd. Det är också viktigt att man inte tar för mycket grovt mjöl eller frön i brödet som är väger tungt i förhållande till vetemjöl.
    Brödet sjunker ihop efter jäsningen. Förmodligen har brödet jäst för länge. Du kan rädda dem genom att baka om dem. Knåda degen och baka ut igen.
    Brödet blir platt. Antagligen för varmt degspad eller att jäsningen skett för varmt. Lägg aldrig det utbakade brödet på en varm plåt. Ställ inte heller plåten på en varm spis. Det ska jäsa i rumstemperatur, ca 20°C.
    Brödet är blåsigt inuti. Du kan ha arbetat degen för lite i bunken före första jäsningen eller knådat degen för lite efter första jäsningen före utbakningen. Det kan också beror på att brödet jäst för länge och för varmt.
    Brödet har degrand. Fel ugnstemperatur eller felaktiga ugnsinställningar eller för kort tid i ugnen kan ge en degig rand i brödet.
    Brödet spricker. För kort jästid. Degen kan ha arbetats för lite. Det kan också bero på för mycket mjöl.

    Varför blir brödet platt?

    Blir ditt brödbak ofta platt och trist? Bagaren David Zetterström vet varför, och hjälper dig här med hur du kan undvika det. Ett av de vanligaste felen när man bakar är att brödet blir platt, och det beror oftast på att brödet inte har jäst som det ska.

    1. Varför har då brödet inte jäst? Det kan bero på att degvätskan varit för varm.
    2. En bra degvätska ska vara 37 grader, efter det börjar jästen dö och vid 55 grader dör den helt.
    3. Ett tips för att undvika det är att hälla degvätskan på mjölet istället för direkt på jästen.
    4. Ett annat problem uppstår om degvätskan är för kall, men det är ett mer angenämt problem.

    Då jäser brödet, men det tar mycket längre tid. Brödet får till och med en bättre smak, men det är viktigt att man väntar ut jäsningen och inte har för bråttom. En lagom jäst deg har jäst till dubbel storlek och det kan ju ta olika lång tid beronde på jäsplats.

    En dragig jäsplats hämmar också jäsningen, men det kan man lätt råda bot på genom att använda en bakduk över degen. Att brödet blir både platt och torrt kan bero på för mycket mjöl i degen. Då orkar den inte stiga som den ska. Att brödet blir torrt kan också bero på för gammalt mjöl. Ett gammalt mjöl suger mer vätska än ett färskt.

    Det är alltid bra att baka på ett så färskt mjöl som möjligt, det ger ett saftigare bröd. Ett annat tips är att inte tillsätta allt mjöl från början, utan spara lite till slutet och bara tillsätta det om det verkligen behövs. En annan viktig ingrediens är fett.

    • Det har en positiv inverkan på brödet och gör det både saftigt och hållbart.
    • Att brödet blir kompakt kan bero på att det inte gräddats tillräckligt länge.
    • Ett klart bröd ska ha en innertemperatur på 96-98 grader.
    • Det kollar man lätt med en stektermometer i slutet av gräddningstiden.
    • Om brödet börjar bli bränt på ytan och ser klart ut, men inte har temperaturen 96-98 grader har det varit för varmt i ugnen.

    Då kan man täcka ytan på brödet med lite aluminiumfolie och låta det gräddas klart. Det är ju så med bakning att man får pröva sig fram. Alla ugnar är olika och mjöl har olika bakegenskaper. Man lär sig något nytt varenda gång man bakar. Lycka till! Bagar-David

    Varför blir mitt bröd Döbakt?

    Blir så frustrerad för jag har verkligen inte lyckats alls med mitt bröd på senaste tiden. Förr kunde jag göra superbra bröd utan problem men tog sen uppehåll i bakandet när jag under några år höll mig borta från gluten. Har nu fått veta att dinkelmjöl (och speciellt i surdegsbröd) funkar rätt bra för min mage och har sen innan sommaren ett recept på dinkelsurdegsbröd jag bråkat med.

    1. Har följt det slaviskt men misslyckas, ofta för att det blir döbakt men också att det inte vill hålla formen och flyter ut.
    2. Har då testat att använda avlång “sockerkaksform” och då håller den ju formen rätt bra men har fortfarande problem med döbakning.
    3. Typ den enda gång jag fick till det riktigt bra var i somras och jag helt glömde bort att den stod inne i ugnen 😛 då fick den ju dock riktigt hård och mörk skorpa men insidan var toppen! Har även experimenterat lite med ingredienser och sätt att blanda degen och sånt men verkar inte komma någon vart.

    Någon som har tips vad jag kan göra annorlunda? Eller nåt tips på enkelt bra bröd för dinkelmjöl? Receptet jag följt är detta: 2,5 dl vatten 2 msk olja 200 g (dinkel)surdeg 2 msk sirap 10 g jäst ca 400 g dinkelmjöl detta ska blandas i maskin i 16 minuter och sen ska man ha i 2tsk salt och blanda ytterligare 2 minuter.

    • När det jäst färdigt ska det gräddas i 220 grader i 35 minuter eller till innertemperaturen är 97 grader.
    • När jag testat ha i mer mjöl blir det istället väldigt lätt torrt och smuligt.
    • Har testat med lite fiberhusk i och då är det iaf mer saftigt men blir ofta döbakt ändå.
    • Har på senaste tid ofta kört utan extra jästen eftersom jag inte haft sånt hemma.

    Har testat att inte blanda så länge och att jäsa länge på sval plats (främst i kylen) eller kortare tid både i “vanlig rumstemperatur” (som hos mig är typ 19 grader men ibland svalare) och även att jäsa det varmt (ovanpå akvarieramperna vilket brukar ge superbra och fluffiga kanelbullar och lussebullar).

    Kan man låta bröd jäsa för länge?

    Vad händer om man låter bröd jäsa för länge ? – Bröd som jäser för länge flyter ut, de jäser sönder och degen spricker upp på ytan. Bröden jäser heller inte upp som de ska i ugnen utan blir mer kompakta än väntat. En riktigt överjäst deg luktar dessutom alkohol och brödet får dålig smak.

    Varför ska man jäsa två gånger?

    Många som börjar bakar med surdeg gör misstaget att hantera degen precis som de brukar göra när de bakar med jäst. När man bakar med jäst kan man tömma degen på luft och få den att fyllas på igen. När man bakar med jäst jäser man i regel degen två gånger, och före andra jäsningen formar man bullar eller bröd.

    Samband med formning töms stora mycket av luften från degen ut. I en jästdeg gör det inget, för degen jäser upp igen. Även om man tömmer degen på luft flera gånger, så jäser degen upp igen. Så fungerar det inte med en surdeg. I en surdeg ska man försöka behålla den luft som bildats i degen genom hela processen.

    Man måste alltså behandla degen mycket mer varsamt när den väl börjat att jäsa. Även med en surdeg kan man jäsa degen i två omgångar, men skillnaden är att man inte tömmer den på luft mellan gångerna. Detta är en väljäst surdeg som ska bli surdegsfrallor. När jag formar frallorna försöker jag behålla luften i frallorna. Enkla recept på både bröd och frallor bakade med både surdeg och jäst hittar du i min bok “Fullkorn” – boken hittar du här, Skriv i kommentarsfältet om du vill ha en personlig hälsning. Jag har även surdegskurser i Falsterbo – läs mer om kursen och kolla in vårens datum här,

    Vad händer om man har för mycket jäst i degen?

    Svar: Många vanliga bröd- & bullrecept innehåller 50 g jäst och 5 dl degvätska. Då brukar degen jäsa 2 x 30–45 min. Snabbare än så bör degen inte jäsa om man vill ha ett saftigt & luftigt bröd. Det går dock bra att halvera mängden jäst till 25 gram utan problem, men då bör man öka den första jäsningen till 50–60 min eller kanske ännu längre.

    • Det är alltid svårt att säga en exakt jästid.
    • Det bästa är att man lär sig hur degen ska se ut och kännas i konsistensen när den är färdigjäst.
    • Den andra jäsningen kan vara något kortare, 30–40 min.
    • Ett bra riktmärke för att se när degen är färdigjäst är när den nått ungefär sin dubbla storlek och känns elastisk på ytan när man trycker på den.

    – Nackdelen med att använda en stor mängd jäst för snabbare jäsning är att degen kan ta smak av den och att degen kan bli överjäst och säcka ihop. – Fördelen med att jäsa degen längre tid med mindre jäst är att smakerna i mjölet utvecklas bättre. Baka underbara philadelphiabullar med citron – klicka här för recept!

    Kan man Överjäsa en deg?

    Om en deg är överjäst, underjäst eller lagom jäst, det är en ständigt återkommande fråga. Det är också en fråga som är väldigt svår att svara på. I regel behöver man känna på degen och se den för att kunna avgöra det. Jag ska försöka ge er några tips och kännetecken.

    • En underjäst deg är stum när man trycker på den.
    • Den är inte mjuk och följsam utan ger motstånd.
    • Den känns tung när du lyfter den.
    • När du har en överjäst deg kan du ofta se att ytan på degen börjar ge vika.
    • Trådarna i degen drar ifrån varandra och faller isär.
    • Degen är dallrig när du skakar lätt på den.
    • Vore det då en deg på jäst, kan man i regel knåda ihop den och låta den jäsa upp igen.

    Är det en deg jäst på surdeg fungerar inte det. Degen kommer aldrig hämta sig utan blir bara lösare och lösare efterhand som microbakterierna äter upp maten i degen. Oftast formar jag mina bröd och låter de stå i kylen en eller två dygn. I kylen avtar jäsning för att till slut upphöra när degen blivit tillräckligt kall.

    Det svåra är att avgöra när den perfekta tidpunkten är för att ställa in degen i kylen. Degen ska inte vara färdigjäst men den måste kommit igång ordentligt. På min deg ser jag ofta en ofta en bubbla som börjar resa sig. Då är den i regel klar för att forma till bröd. Det är bättre att ställa in en underjäst deg än en överjäst.

    En underjäst deg kan du alltid låta jäsa ett tag till innan du gräddar den, men en överjäst deg är svår att göra något åt. Vilken temperatur du har på kylen har betydelse för hur jäst din deg ska vara innan du ställer in den. Min kyl är till exempel väldigt kall, vilket gör att mina degar kan vara mer jästa än den vars kyl är varmare. Lagom jästa degar som nu ska in i kylen. Jag jäser alltid mina degar i inmjölade linnehanddukar för att inte riskera att degen fastnar i jäskorgen när jag stjälper upp dem. Lagom stora linnehanddukar för jäskorgar hittar du här,

    Kan man rädda en deg med för mycket mjöl?

    Allt du behöver veta för att lyckas med degar som innehåller jäst! – Jäst Jäst är av en encellig svamp som består av vatten, protein, fett, kolhydrater, mineralämnen och B-vitaminer. Det är en levande kultur som växer snabbt med rätt förutsättningar. Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös.

    Jästproduktion är inte en tillverkning i traditionell mening, utan en odlingsprocess. Jästen görs av melass, en sockerlösning som behandlas och steriliseras. Sedan tillsätts magnesiumsulfat, ammoniak och fosforsyra. Därefter startar en laboratorieodling i stora jästankar. På 10 milligram jästkultur blir det efter en vecka ca 1 200 kilo jäst.

    Torr- och färsk jäst Det går lika bra att baka med båda torr- och färsk jäst i bröd. Skillnaden är att den torra varianten kan förvaras i rumsvärme, har längre hållbarhet och kräver varmare degvätska (ca 45 grader) för att jäsa bra.4 tsk torrjäst motsvarar 1 paket (50 g) färsk jäst.

    • An man frysa jäst? Jästbolaget rekommenerar att man inte ska frysa jästen för då kan cellerna sprängas och jäskraften försvinna, men privata tester visar att det ofta funkar bra.
    • Nåda degen För att bilda starka glutentrådar måste degen knådas ordentligt och länge.
    • Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt.

    Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar (läs om kalljäsning). Under knådningen ändrar degen karaktär, från att vara klistrig och kladdig till att bli len och smidig.

    1. Om degen innehåller för mycket mjöl och upplevs torr och hård kan man tillsätta mer degvätska och knåda den smidig.
    2. Första jäsningen Efter knådningen ska degen jäsa.
    3. Forma den till en boll och lägg den i en bunke.
    4. Strö över lite mjöl och täck bunken med en kökshandduk eller plastfolie.
    5. Ställ degen i rumstemperatur utan drag och låt den jäsa till dubbel storlek.

    Det går att påskynda jäsningen genom att ställa bunken i ljummet vatten, men då utvecklas smakerna i mjölet inte lika bra. Baka ut brödet Knåda igenom degen på ett mjölat bakbord, men tillsätt inte för mycket mjöl så degen blir torr. Forma brödet i önskad storlek och lägg det på en plåt eller en form, klädd med bakplåtspapper.

    Andra jäsningen Denna jäsning är något kortare än den första eftersom jästcellerna redan har växt och förökat sig. Ca 30 minuter brukar vara lagom, men kan variera. Titta och känn på degen. Man kan ganska lätt avgöra när brödet ser färdigjäst ut. Sätt på ugnen i god tid så degen inte blir överjäst under denna gräddning för då sjunker det lätt ihop och blir platt.

    Om det skulle ske är det bara att knåda ihop degen igen och forma nya bröd. Kalljäsning I de flesta brödrecept ska degen jäsa i rumstemperatur och då används fingervarm degvätska, (ca 37 grader), för att påskynda jäsningen. Det funkar bra, men det går också att använda kall vätska och jäsa degen i kylskåp, så kallad kalljäsning.

    Hur får man en elastisk deg?

    Planering – Innan man sätter igång bör man kolla att man har alla råvaror hemma. Har man inte det går det oftast bra att improvisera och variera med alternativa mjölsorter, bara man håller sig till samma mått & viktenheter, Det man behöver i grunden är jäst, vatten och mjöl (smör eller olja).

    • För bästa resultat bör man satsa på bra råvaror.
    • Ett mjöl med hög proteinhalt innehåller stora mängder gluten, vilket binder vatten och gör degen seg och elastisk.
    • Detta i sin tur gör så att degen jäser fint, vilket ger ett saftigt bröd med fin volym.
    • Det är bra om man håller skafferiet uppdaterat, så att till exempel mjölet inte blir gammalt.

    Ibland kan det vara bra att göra en rensning i skafferiet. Ett kul tips är att blanda ihop mjölrester i skafferiet till en egen specialblandning och använda detta nästa gång man bakar. Viktigt att alla ingredienser är rumstempererade när man börjar baka, detta för att degen ska få en jämn temperatur.

    Kan man grädda bröd igen om degigt?

    En varmluftsugn är effektivare och sprider värmen jämnt i ugnen, vilket gör den perfekt för bakning. Bröden gräddas jämnare och får ett bättre lyft. Effekten i en varmluftsugn är högre, vilket medför att gräddningstiden kan minska i vissa fall. Jag gräddar alltid mina bröd och bakverk i varmluft, så mina recept utgår ifrån det.

      Det kan ha varit fel temperatur i ugnen, eller så har kakorna stått inne för kort tid. För varm ugn ger drömmarna för mycket färg. De ska helst inte ha någon färg utan vara helt blonda. Mindre drömmar behöver kortare tid i ugnen, och större behöver längre. Det kan ha varit fel jäsmedel i degen. Till drömmar ska det vara hjorthornssalt som ger den porösa konsistensen. Man kan även använda bakpulver, men då blir konsistensen mer som småkakor.
      Det kan ha varit för lite jäst/bakpulver i degen. Det kan ha varit för mycket socker eller för lite smör i degen. Skorporna kan ha delats innan de var tillräckligt svala. Då blir kanterna lätt degiga och trycks ihop och när de stelnar blir de hårda.
      Vispa aldrig ner mjölet i en bakpulversmet. Då drar man ut glutentrådarna och brödet blir segt och kompakt. Mjölet kan ha blandats för länge i smeten. Man ska vända ner mjölet så att smeten blir någorlunda jämn, inte mer än så.
      Plåten kan ha stått för högt i ugnen eller övervärmen är för stark. Lägg över aluminiumfolie så gräddas kakan/brödet inuti utan att få mer färg. Kakan/brödet kan ha gräddats i för hög temperatur under för kort tid. Ugnen kan ha varit för varm, prova att sänka temperaturen nästa gång så kan kakan/brödet stå inne lite längre. Om det är undersidan som blir bränd går det bra att ställa in en extra plåt nära bottnen av ugnen som fångar upp lite av värmen.
      Vissa kakor ska flyta ut och andra inte. Läs i receptet och titta på bilden hur just dessa kakor ska se ut. Det kan ha varit för lite mjöl i degen. Arbeta in lite mera mjöl i resten av degen, om det finns någon ogräddad deg kvar, och provbaka ett par kakor. Ugnen kan ha varit för varm, prova med att sänka temperaturen nästa gång.
      Degvätskan kan ha varit för varm. Om vätskan är mycket mer än 37 grader är det stor risk att färsk jäst dör och tappar jäskraft. Degvätskan kan ha varit för kall, vilket inte är fel alls, tvärtom. Men degen kommer att jäsa långsamt, vilket också är bra för smakerna som hinner utvecklas mycket mer. Jästen kan ha varit för gammal, glöm inte att kolla datumstämplingen på förpackningen. Mjölet kan ha varit kallt, vilket ger långsammare jäsning. Använd hellre rumstempererat mjöl. Jäsplatsen kan ha varit dragig eller kall. Deg vill helst ha en jämn värme för att kunna jäsa i lugn och ro. Och på så vis kan man även kontrollera jäsningen, d.v.s. vill man att degen ska jäsa långsamt ställer man degen på en svalare plats i rummet och lite snabbare på en varmare plats. Det är för mycket mjöl i degen, då blir den tung och får dåligt med jäskraft.
      Man bör inte doppa fingrarna i kokt marmelad, kommer den i kontakt med saliv eller bakterier blir den snabbt dålig.

      Vad händer om Degspadet är för varmt?

      Bagerijäst – Jästen består av levande organismer, som måste behandlas varsamt. Det finns dels färsk jäst, dels torkad. Den färska jästen är gråvit i färgen och har smidig konsistens. Den säljs i förpackningar om 50 gram. Jästen skall förvaras i sin förpackning i kylskåp i +2 grader C till +4 grader C.

      Är vätskan, degspadet, för varmt (över 40 grader C) kan jästsvamparna försvagas eller förstöras. Bäst och snabbast jäser degen om alla ingredienserna som används är rumstempererade. Kallt degspad ger långsam jäsning (över natt). Torkad jäst är färskjäst, som torkats till ett pulver och packats i påse. En påse motsvarar 50 gram färsk jäst.

      Denna typ av jäst kräver högre värme på degspadet, +45 grader C till +50 grader C. Kontrollera gärna värmen med en termometer. Torkad jäst bör inte användas i kallt degspad. All jäst är datumstämplad med sista förbrukningsdag eller -månad angiven.

      Hur vet man om jästen dött?

      1. Går det att baka med färsk jäst som torkat? – Ja. Lägg den i blöt innan du använder den. Har jästen torkat finns risk att det blir klumpar i degen varför det är bra att lösa upp den innan du blandar i mjöl och övriga ingredienser. Löser den inte upp sig helt när du blötlagt den kan man sila bort de sista hårda bitarna. Jästeffekten kan också bättre om man tillsätter lite honung.

      Hur vet man att degen jäst färdigt?

      Jäst är av en encellig svamp som består av vatten, protein, fett, kolhydrater, mineralämnen och B-vitaminer. Det är en levande kultur som växer snabbt med rätt förutsättningar. Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös.

      Jästproduktion är inte en tillverkning i traditionell mening, utan en odlingsprocess. Jästen görs av melass, en sockerlösning som behandlas och steriliseras. Sedan tillsätts magnesiumsulfat, ammoniak och fosforsyra. Därefter startar en laboratorieodling i stora jästankar. På 10 milligram jästkultur blir det efter en vecka ca 1 200 kilo jäst.

      Torr- och färsk jäst Det går lika bra att baka med båda torr- och färsk jäst i bröd. Skillnaden är att den torra varianten kan förvaras i rumsvärme, har längre hållbarhet och kräver varmare degvätska (ca 45 grader) för att jäsa bra.4 tsk torrjäst motsvarar 1 paket (50 g) färsk jäst.

      • An man frysa jäst? Jästbolaget rekommenerar att man inte ska frysa jästen för då kan cellerna sprängas och jäskraften försvinna, men privata tester visar att det ofta funkar bra.
      • Nåda degen För att bilda starka glutentrådar måste degen knådas ordentligt och länge.
      • Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt.

      Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar (läs om kalljäsning). Under knådningen ändrar degen karaktär, från att vara klistrig och kladdig till att bli len och smidig.

      1. Om degen innehåller för mycket mjöl och upplevs torr och hård kan man tillsätta mer degvätska och knåda den smidig.
      2. Första jäsningen Efter knådningen ska degen jäsa.
      3. Forma den till en boll och lägg den i en bunke.
      4. Strö över lite mjöl och täck bunken med en kökshandduk eller plastfolie.
      5. Ställ degen i rumstemperatur utan drag och låt den jäsa till dubbel storlek.

      Det går att påskynda jäsningen genom att ställa bunken i ljummet vatten, men då utvecklas smakerna i mjölet inte lika bra. Baka ut brödet Knåda igenom degen på ett mjölat bakbord, men tillsätt inte för mycket mjöl så degen blir torr. Forma brödet i önskad storlek och lägg det på en plåt eller en form, klädd med bakplåtspapper.

      Kan man baka bullar med blå jäst?

      Det är inte mycket som slår en riktigt god bulle till kaffet, eller kanske ännu hellre till ett glas kall mjölk! Bullen ska vara mjuk och saftig och smaka rikligt av smör och socker. Men hur får man till den där perfekta bullen? Här kommer mina bästa bulltips inför Kanelbullens dag! (Och alla andra dagar på året när man vill äta goda bullar!) Gott om tid. Först och främst – ha inte bråttom! Det tar sin tid att baka bullar. Börja i god tid på morgonen, eller allra helst kvällen innan genom att sätta en fördeg. Smör. Använd riktigt smör och absolut inte margarin. Välj även de andra ingredienserna med omsorg och satsa på ett mjöl av god kvalitet.

      Använd kall mjölk som degvätska, men de övriga ingredienserna ska vara rumsvarma. Jästen ska vara av den “blå” varianten. Bli inte lurad av den med röd text trots att det står att den passar särskilt bra för söta degar. Den “röda” jästen skyndar på jäsningen helt i onödan, det är bättre med vanlig jäst och att låta jäsningen ta tid.

      Ju längre jästid, desto godare bullar. Fördeg. Baka gärna med fördeg. Det vill säga – degvätska, jäst och cirka hälften av mjölet blandas först ihop och får sedan jäsa i lugn och ro en stund, innan de övriga ingredienserna blandas i. Fördegen kan gärna få stå i kylskåp över natten, men har man ont om tid kan det räcka med någon timme i rumstemperatur. Knåda. Bearbeta degen länge och väl. I maskin kan man räkna med cirka 10-15 minuter, uppemot det dubbla kan behövas om man knådar för hand. Degen ska bli blank, elastisk och kännas lite fuktig. Det är viktigt att inte tillsätta mer mjöl i onödan, då får man torra bullar.

      När är degen färdig? – För att kontrollera om degen är färdigknådad är en metod att ta upp en liten bit deg och försiktigt dra isär den. Om degen är färdigbearbetad är den följsam och håller ihop, och bildar ett “glutenfönster”. Man upplever degen elastisk och lite “seg”.

      • Om den inte är klar bryts den av direkt och känns stum.
      • Mer som känslan av lera.
      • Rulla då degbiten i handen på nytt och knåda den lite till.
      • Om den då känns smidigare vet du att den behöver knådas längre.
      • Om degen redan var elastisk och bra i testet och om du då ändå fortsätter knådningen är risken att de starka kopplingar som byggts upp brister.

      Degen tappar då spänst och kan “flyta ut”. Detta är ett tecken på att en deg blivit överarbetad.

      Är hårt bröd bättre än mjukt?

      Måltider baserade på mackor är enkla alternativ men ofta näringsfattiga och förödande för formen. Den som har träningsmål att nå kan göra stor skillnad genom att se över sitt intag av mackor. Lär dig vilken typ av mackor som bara är utfyllnad – och hur du undviker dem.

      Kan man grädda bröd igen?

      En varmluftsugn är effektivare och sprider värmen jämnt i ugnen, vilket gör den perfekt för bakning. Bröden gräddas jämnare och får ett bättre lyft. Effekten i en varmluftsugn är högre, vilket medför att gräddningstiden kan minska i vissa fall. Jag gräddar alltid mina bröd och bakverk i varmluft, så mina recept utgår ifrån det.

        Det kan ha varit fel temperatur i ugnen, eller så har kakorna stått inne för kort tid. För varm ugn ger drömmarna för mycket färg. De ska helst inte ha någon färg utan vara helt blonda. Mindre drömmar behöver kortare tid i ugnen, och större behöver längre. Det kan ha varit fel jäsmedel i degen. Till drömmar ska det vara hjorthornssalt som ger den porösa konsistensen. Man kan även använda bakpulver, men då blir konsistensen mer som småkakor.
        Det kan ha varit för lite jäst/bakpulver i degen. Det kan ha varit för mycket socker eller för lite smör i degen. Skorporna kan ha delats innan de var tillräckligt svala. Då blir kanterna lätt degiga och trycks ihop och när de stelnar blir de hårda.
        Vispa aldrig ner mjölet i en bakpulversmet. Då drar man ut glutentrådarna och brödet blir segt och kompakt. Mjölet kan ha blandats för länge i smeten. Man ska vända ner mjölet så att smeten blir någorlunda jämn, inte mer än så.
        Plåten kan ha stått för högt i ugnen eller övervärmen är för stark. Lägg över aluminiumfolie så gräddas kakan/brödet inuti utan att få mer färg. Kakan/brödet kan ha gräddats i för hög temperatur under för kort tid. Ugnen kan ha varit för varm, prova att sänka temperaturen nästa gång så kan kakan/brödet stå inne lite längre. Om det är undersidan som blir bränd går det bra att ställa in en extra plåt nära bottnen av ugnen som fångar upp lite av värmen.
        Vissa kakor ska flyta ut och andra inte. Läs i receptet och titta på bilden hur just dessa kakor ska se ut. Det kan ha varit för lite mjöl i degen. Arbeta in lite mera mjöl i resten av degen, om det finns någon ogräddad deg kvar, och provbaka ett par kakor. Ugnen kan ha varit för varm, prova med att sänka temperaturen nästa gång.
        Degvätskan kan ha varit för varm. Om vätskan är mycket mer än 37 grader är det stor risk att färsk jäst dör och tappar jäskraft. Degvätskan kan ha varit för kall, vilket inte är fel alls, tvärtom. Men degen kommer att jäsa långsamt, vilket också är bra för smakerna som hinner utvecklas mycket mer. Jästen kan ha varit för gammal, glöm inte att kolla datumstämplingen på förpackningen. Mjölet kan ha varit kallt, vilket ger långsammare jäsning. Använd hellre rumstempererat mjöl. Jäsplatsen kan ha varit dragig eller kall. Deg vill helst ha en jämn värme för att kunna jäsa i lugn och ro. Och på så vis kan man även kontrollera jäsningen, d.v.s. vill man att degen ska jäsa långsamt ställer man degen på en svalare plats i rummet och lite snabbare på en varmare plats. Det är för mycket mjöl i degen, då blir den tung och får dåligt med jäskraft.
        Man bör inte doppa fingrarna i kokt marmelad, kommer den i kontakt med saliv eller bakterier blir den snabbt dålig.

        Hur får man bröd färskt igen?

        Vad gör man med gammalt bröd? – Om brödet blivit lite gammalt kan du pensla det med vatten och vira in det i aluminiumfolie. Efter tio minuter i ugnen (180°) smakar det som nybakat igen! Om vetebullarna blivit hårda och tråkiga kan du doppa dem i mjölk och grädda dem i ugnen ett par minuter, då blir de som färska. Läs fler tips för gammalt bröd nedan!

        Hur mycket tjänar man på att baka eget bröd?

        21 spartips för lägre matutgifter –

          När det är dags att laga middag se till att du får över en portion till nästa dag som du kan ha som matlåda på jobbet. Spara två portioner om du lever ihop med någon så att båda slipper att slänga ut pengar på dagens lunch nästa dag. Du sparar 1000– 2000 kr/mån på det här. Ta med något mellanmål till jobbet, t ex någon frukt eller smörgås, som du kan äta när du är småhungrig så du inte slänger pengar på godis, fikabröd eller en 10-kronorsbanan på 7eleven när du är småhungrig. Det kan även vara bra att ha något du kan slänga i dig när du är på väg hem. Om du inte har tillgång till gratis kaffe på jobbet ta med dig en termos med ditt favoritkaffe, det blir betydligt billigare än att fika på cafét och godare än dyrt automatkaffe. Om du inte kan hålla dig från läsk är det bara att beklaga eftersom det är dyrt att dricka läsk dagligen, men om det här är en lyx du vill unna dig är det bättre att köpa 1,5 eller 2-litesläsk eller en back med flaskor istället för 50-centilitersflaskor. Skulle du ha möjlighet att ställa en läsk i kylen på jobbet ta även med dig en stor flaska dit. Det finns risk för att man hamnar lite utanför om man aldrig följer med sina kollegor eller vänner när du ska ut och fika, därför bör du såklart följa med till caféet ibland men drick vanligt kaffe eftersom det är billigare än cappucino och kaffe latte som i alla fall mest innehåller mjölk. Skippa även fikabrödet, det är bra både för plånboken och figuren. Baka eget bröd! Det är jättebilligt att baka eget bröd och om du har tillgång till riktigt bra recept är det mycket godare och nyttigare. Inga tillsatser här inte. Den lilla kostnad du får betala extra i el är försumbar i relation till hur mycket du tjänar på att baka ditt eget bröd. Ett enda bröd kostar 20 – 30 kr i livsmedelsaffären medan det bara kostar bara någon krona att baka det själv. Om du har en familj med flera barn kommer ni att spara hundratals kronor på det. Det kanske inte alltid är så kul att skippa godsaker som bullar och kakor, men om du vill snåla bör du även baka det själv då blir det inte dyrt alls. Och gott är det också! Och kul!Om du har fått rester över som inte hamnat i matlådan bör de i alla fall ätas upp. Här finns det tre alternativ: 1) Ät samma mat nästa kväll också.2) gör en ny måltid av resterna. Om du till exempel har kycklingklubbor över från kvällen innan kan du göra en wok på dem med nya härliga kryddor eller lägga dem i en soppa.3) Om ni är en familj kan ni äta två dagars resten den tredje dagen, färdiglagad mat håller så länge. Oavsett hur mycket du klämmer på dina ketchup- och yoghurtförpackningar så får du aldrig ut den sista lilla skvätten. Om du klipper upp förpackningarna och skrapar ur dem kommer du att spara in nästintill en extra portion. Visst kan det bli tråkigt att alltid snåla när det gäller mat men om du äter extra billig mat t ex varannan eller var tredje vecka kan du spara ett antal hundralappar i månaden. Om du surfar runt lite på nätet kan du hitta riktigt smaskiga recept som bara innehåller billiga råvaror.