Energi-, närings- och vätsketillförsel Den säkraste metoden för att beräkna behovet av energitillförsel är genom indirekt kalorimetri då man mäter syreförbrukning och koldioxidproduktion i utandningsluften. Indirekt kalorimetri används främst inom intensivvården.
- Vid avsaknad av indirekt kalorimetri kan energibehovet beräknas med formel utifrån patientens kroppsvikt, ålder, kön, aktivitet och sjukdomstillstånd.
- Vid användning av kcal/kg/dygn, observera att kroppsvikten bör vara justerad för eventuell övervikt.
- För vägledning, läs mer i Vårdhandbokens texter om Vägledningen nedan gäller oavsett vilken metod som används för att bestämma det totala energibehovet.
Vid parenteral nutritionsbehandling är det alltid bättre att lägga sig på en lägre energitillförsel i inledningsskedet för att undvika överdosering. Hos svårt undernärda eller kritiskt sjuka individer finns risk för metabol överbelastning (refeeding syndrom) vid start av nutritionsbehandling.
mat dryck enteral nutrition parenteral vätsketerapi eventuellt energigivande läkemedel.
Uppstart utan risk för refeeding syndrom:
Börja med 50-70 % av energibehovet/dygn, alternativt räkna 15-20 kcal/kg kroppsvikt/dygn. Energinivån beror på om det är en akut sjuk patient eller stabil och välnärd. Ju mer metabolt stressad, desto lägre dos. Öka dosen successivt när tillståndet förbättras. Patienter som redan täcker cirka 50 % av sitt energiintag per os och/eller via enteral nutrition kan oftast starta sin parenterala nutritionsbehandling utan upptrappning.
Uppstart vid risk för refeeding syndrom:
Börja med 50 % av energibehovet/dygn alternativt räkna 15 kcal/kg kroppsvikt/dygn. Vid allvarlig undernäring (BMI < 14 kg/m²) eller hög risk för refeeding syndrom överväg ännu försiktigare start: 15-30 % av energibehovet/dygn, alternativt 5-10 kcal/kg kroppsvikt/dygn.
Hos kritiskt sjuk patient med metabol stress såsom feber, sepsis, trauma eller stor kirurgi kan energiutgifterna vara ökade, men kroppen har svårare att tillgodogöra sig näringen. Börja alltid med låg dos, cirka 30-50 % av energibehov/dygn, alternativt räkna 10-15 kcal/kg/dygn.
Ju mer metabolt stressad patient desto lägre dos, för att efterhand försiktigt trappa upp dosen när tillståndet förbättras. Energiförbrukning bör mätas med indirekt kalorimetri hos kritiskt sjuka patienter som vårdas i ventilator för att minska risk för över- och undernutrition (ESPEN). Om möjlighet till indirekt kalorimetri hos kritiskt sjuka patienter saknas, håll energitillförseln efter upptrappning på max 70 % av beräknat behov under första veckan.
Detta för att minska risken för metabol överbelastning. Proteinbehovet varierar med ålder, aktivitet och sjukdomstillstånd. Med parenteral nutrition kan det ibland vara svårt att komma upp i adekvata proteinintag. Speciellt då det vid vissa sjukdomstillstånd rekommenderas ett högre proteinintag från 1,2-2 gram/kg kroppsvikt/dygn.
- Värdera proteinmängden i olika parenterala lösningar för att bäst möta patientens behov.
- För patienter som står under en längre tids behandling med parenteral nutrition bör observeras att proteinintaget inte blir för lågt.
- För sjuka rekommenderas generellt 1-1,5 gram protein/kg kroppsvikt/dygn.
- Bedömning av det basala vätskebehovet per dygn kan generellt räknas: 30 mL/kg kroppsvikt/dygn.
Tänk på att kompensera för eventuella vätskeförluster. Har patienten ätit och druckit dåligt eller haft vätskeförluster till exempel på grund av diarré och/eller kräkningar ska i första hand vätskebalansen korrigeras. Anna Giselsson Bjerklund, leg. dietist, sektionsledare, Dietistmottagningen Klinisk nutrition, Tarmsviktscentrum samt Kolorektalkirurgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Carl Demirtas Sjödin, specialistsjuksköterska i intensivvård, Centrala intensivvårdsavdelningen (CIVA), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg My Vakk, leg.
Dietist, fil. mag., Dietistmottagningen Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs. Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter.
Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd. Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.
Visa hela svaret
Contents
- 1 Kan man gå ner i vikt när man är sjuk?
- 2 Kan man gå upp i vikt när man är sjuk?
- 3 Vad händer om jag är sjuk en dag?
- 4 Hur mycket förlorar man på att vara sjuk 1 dag?
- 5 Varför äter man inte när man är sjuk?
- 6 Vilken tid på dygnet väger man minst?
- 7 Är det bra att dricka kallt när man är förkyld?
- 8 Hur påverkar feber en persons ämnesomsättning?
- 9 Hur många kalorier bränner man när man har mens?
Har man högre förbränning när man är sjuk?
Kosttips när du är hemma krasslig — Utbildning – Licensierad Kostrådgivare på Distans Vinter och förkylningstider är här. Enligt SCB anmäler sig fler sjuka från jobbet under vinterhalvåret. Vad ska man egentligen äta när man ligger hemma och är sjuk? När den längsta promenaden du tar under dagen är mellan soffan och kylskåpet, och matlusten är så gott som obefintlig.
Min uppfattning är att det är lätt att det blir en del onyttigheter då det är enkelt att få i sig och dessutom väldigt gott, vilket kanske känns som en liten tröst när man känner sig ynklig och sjuk. Hur ska man då tänka? Ska man äta eller inte äta när man ligger stilla en hel dag? På denna fråga finns inget helt konkret och korrekt svar.
Det är viktigt att ha i åtanke att kroppen förbrukar energi även när du vilar bara av att hålla igång alla kroppens funktioner, så mat behöver vi få i oss. Se först och främst över hur pass sjuk du är och hur länge du tror du kommer vara stillasittande, om du orkar ta dig ut på en lugn promenad eller om du helt enkelt kommer bli liggandes i soffan under ett par dagar.
Ju mindre du rör på dig desto mindre energi kommer kroppen att göra av med, och behovet av energi kan sjunka med flera hundra kalorier per dag. Någon dag eller två spelar ingen roll om man är hemma sjuk men om det är en långdragen förkylning eller liknande och man är hemma i sängs/stillasittande så kan man behöva tänka på att inte äta lika mycket som man gör på en frisk dag.
Mat ska inte uteslutas helt, kroppen behöver som sagt fortfarande energi för att orka bekämpa det virus som har attackerat kroppen och även för att hålla igång kroppens alla funktioner. Vid feber så höjs även ämnesomsättningen i och med den ökade kroppstemperaturen, men tyvärr inte så pass att den motsvarar ämnesomsättningen vid motion och fysisk aktivitet.
- Det finns inget 100% rätt eller fel gällande energiintag vid sjukdom, det absolut viktigaste är att lyssna på kroppen, utgå från sig själv och förse kroppen med näringsrik mat när den är hungrig.
- Det är verkligen viktigt att ha just näring i åtanke, och att förse kroppen med våra kära vitaminer, mineraler och antioxidanter.
Det är extra viktigt att du får i dig bra mat när du är sjuk, du kan själv hjälpa kroppen att lindra symptomen och påskynda tillfrisknande med bra näringsrik mat. Våra bästa vänner i detta fall kallas antioxidanter, och de absolut mest kraftfulla sådana finns ibland annat bär, bladgrönsaker, lök, vitlök, gurkmeja och ingefära.
Som jag nämnde i mitt inlägg om hälsosam viktnedgång så bör man även tänka färgglatt när man väljer grönsaker för att få en komplett blandning av vitaminer, mineraler och antioxidanter. Gult, orange, grönt, lila, vitt och rött utgör både en estetiskt vacker tallrik men också ett brett spektra av vitaminer, mineraler och antioxidanter som både kan förebygga och lindra symptom vid sjukdom.
Finns inte orken till att skära upp en mixsallad eller fruktsallad när man är sjuk går det såklart bra att äta de olika livsmedlen separat. Många grönsaker och bär finns ju i färdiga förpackningar – redo att sköljas och äta! Eller kanske är det så att aptiten sviker och du har svårt att tugga? Mixa frukt, bär och/eller grönsaker till en god smoothie! Det finns alltid något sätt att få i sig mycket näring även när man är sjuk, hitta ett sätt som funkar för dig utefter energi och aptit.
För att få en god och näringsrik smoothie kan du blanda exempelvis en näve spenat, ingefära efter preferens, en banan och en apelsin. En annan vitaminrik favorit är ca 2 dl mango, ½ avokado, 1 näve spenat, och kanel. Båda kan blandas med ca 1 dl valfri mjölk, eller kvarg/yoghurt om man önskar en fylligare smak! Ytterligare huskurer som inte kräver matlagning är olika typer av tillskott och/eller läkemedel som jag kommer ta upp i detta stycke.
Det är dock viktigt att ha i åtanke att tillskott och/eller läkemedel aldrig ersätter en bra kosthållning, det är fortfarande viktigt att man får i sig näringsrik mat när man är sjuk. Echinacea kanske låter bekant hos några av er, det är en otroligt välstuderad läkeört som visat sig ha en god effekt på både förkylnings- och influensavirus i tidigt skede, och sägs även stärka immunförsvaret.
Echinacea finns att köpa i olika former receptfritt på apoteket, bland annat Echinagard, Echinaforce, Friggs Echinacea och Esberitox. Även C-vitamin stärker immunförsvaret samt är en kraftfull antioxidant, och kan hjälpa till att påskynda tillfrisknandet vid sjukdom. C-vitamin finns både som tillskott, men även i livsmedel som paprika, broccoli, grönkål, kiwi, apelsin, lever, spenat, vitlök, hallon, potatis, tomat och äpple.
Slutligen har vi zink, ett mineral som har virusdödande egenskaper och som kan korta ner förkylningsperioden om en dos på ca 30-60mg zink tas i tidigt skede. Zinkbrist är väldigt vanligt i Sverige, så här kan ett zinktillskott vara att rekommendera. Det finns också i bland annat den mesta havsmaten, kött, solrosfrön, pumpakärnor, fullkornsprodukter och baljväxter.
Visa hela svaret
Kan man gå ner i vikt när man är sjuk?
Det är vanligt att få nedsatt aptit och gå ner i vikt om man blir sjuk.
Visa hela svaret
Kan man gå upp i vikt när man är sjuk?
Vissa sjukdomar och tillstånd kan leda till övervikt – Övervikt kan ibland bero på hormonsjukdomar som påverkar aptiten och ämnesomsättningen. Även vissa sjukdomar som minskar en persons möjlighet att vara fysiskt aktiv kan leda till övervikt, till exempel kroniska ledsjukdomar.
Visa hela svaret
Är det viktigt att äta när man är sjuk?
Att äta är kanske det sista du är sugen på när du är sjuk. Men det är viktigt att du får i dig energi, näring och vätska för att din kropp ska orka läka och bli frisk. Du känner säkert igen dig; när du är sjuk så tappar du aptiten och det kan kännas svårt att äta. Luktsinnet är påverkat, maten smakar sällan lika gott och det kan vara jobbigt att både tugga och svälja. Men, när du är sjuk är det kanske viktigare än någonsin att kroppen får i sig de näringsämnen och den energi som den behöver.
Michaela Signorelli Wallin från Coor är ansvarig för verksamheten som lagar och serverar alla patientmåltider på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. – Vi skapar mat som gör gott, berättar hon. Det ska smaka gott, se gott ut och dessutom tillgodose patienters olika behov. Få saker har haft så dåligt rykte som “sjukhusmat” och det var en utmaning som Coor gärna antog.
I slutet av 2018 startade ett helt nytt koncept på Karolinska med just måltidsupplevelsen i fokus. Maten serveras nu välsmakande och väldoftande, på ett sätt som retar aptiten och stimulerar till ökat ätande. Michaela och hennes team har komponerat en genomtänkt meny.
Maten ska kännas hemlagad, för det känns också tryggt, berättar hon. Vi lagar allt från grunden i köket på Karolinska med fräscha råvaror som till stor del är ekologiska och svenska. Vi använder till exempel bara svensk fågel, MSC-märkt fisk och ägg från frigående höns. Här tillverkar vi till och med egen glass! Fokus är mat som patienterna gillar, fast med “en extra liten knorr”.
Vi anstränger oss för att många olika åldersgrupper och olika nationaliteter ska hitta mat de känner igen på de breda menyerna, fortsätter hon. – Här finns något för alla smaker, möjlighet att prova något nytt varje dag eller välja en favorit i repris.
- Hon berättar också om den unika barnmenyn som erbjuder oändliga kombinationsmöjligheter för att falla den mest kräsne lille patient i smaken.
- Vi serverar även så kallad “önskekost” med till exempel hamburgare och pizza.
- Just att faktiskt få i sig något – vad det än är – kan göra en avgörande skillnad för dig som haft otur och blivit sjuk! Alla portioner som serveras på sjukhuset är såklart näringsberäknade in i minsta detalj tillsammans med dietister för att säkerställa att innehållet är så bra som möjligt för patienterna, även för de som behöver specialkost.
– Vi bjuder på bra mat som vi själva gillar och som vi kan stå för, förklarar Michaela. Hon har genom åren lärt sig vilken mat som fungerar och delar gärna med sig av sina bästa tips till dig som är sjuk och behöver äta. På informationssidan 1177.se står att “Den mat du äter när du är på sjukhus är en del av din behandling.” Tänk på att det även gäller dig som är sjuk i hemmet; Ät och drick! Och välj bra mat som gör dig gott!
Visa hela svaret
Vad händer om jag är sjuk en dag?
Vad händer om man är sjuk länge? – Om du är sjuk en längre tid får du en egen handläggare. Hen hjälper dig med allt som rör din sjukpenning, som till exempel att planera för hur du ska komma tillbaka till jobbet. Om du behöver stöd för att komma tillbaka till jobbet så ska din arbetsgivare hjälpa dig.
- Det kan till exempel vara så att du behöver kortare arbetsdagar eller andra arbetsuppgifter, antingen tillfälligt eller permanent.
- Om du behöver mer stöd kan du få rehabilitering på din arbetsplats.
- Det kan till exempel vara att du tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka din arbetsförmåga.
Under den tiden kan du få rehabiliteringspenning. Beloppet är samma som sjukpenningen. Försäkringskassan ska bedöma din arbetsförmåga och inte din sjukdom. Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra ditt vanliga arbete, eller ett annat tillfälligt arbete, hos din arbetsgivare.
Efter 90 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Du har också rätt att söka ett annat arbete med bibehållen sjukpenning. Försäkringskassan kan då erbjuda dig ett möte med Arbetsförmedlingen där du kan få mer information om hur du ska gå till väga.
Möjligheten finns fram till dag 180 i din sjukskrivningsperiod. Efter 180 dagar har du rätt till sjukpenning om du inte kan utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden, vilket kan innebära att du inte längre får sjukpenning. Det finns några olika undantagssituationer när din arbetsförmåga kan bedömas i förhållande till arbete hos din arbetsgivare även efter dag 180, se Rehabiliteringskedjan för mer information.
Visa hela svaret
Hur mycket går man ner i vikt om man inte äter på en dag?
Hur mycket kan man gå ner i vikt? 
När man har bestämt sig för att gå ner i vikt, vill man ofta se snabba reslutat av sina anstängningar för att hålla motivationen uppe. Vanligtvis brukar de flesta som vill gå ner förändra sina befintliga matvanor. Generellt brukar man säga att om man minskar sitt kaloriintag med 500 kcal per dag, går man ner 0,5 kg i vikt per vecka.
Visa hela svaret
Hur mycket man förlorar när man är sjuk?
Exempel: Återkommande kortare anställningar – Avtalad anställningstid är: 2–6 april (5 dagar) 9–13 april (5 dagar) 20–30 april (11 dagar) Medarbetaren kan få sjuklön tidigast från och med den 24 april under förutsättning att hen har påbörjat anställningen.
- Då har hen varit anställd i totalt 14 kalenderdagar hos samma arbetsgivare utan ett glapp som är längre än fjorton dagar.
- Med jämförbart arbete menas ett arbete som ger samma inkomst.
- Det innebär att om du bara kan omplacera personen till andra arbetsuppgifter med lägre inkomst, så har medarbetaren rätt att tacka nej till omplaceringen och få sjuklön i stället.
När en medarbetare blir sjuk under sin semester kan hen få sjuklön om hen får semesterlön och begär att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. Men medarbetaren måste alltså själv begära det. Om medarbetaren redan är sjuk när semestern börjar, fortsätter sjuklöneperioden under semestern.
Det gäller oavsett om medarbetaren har begärt att få skjuta upp semestern eller inte. Du är inte skyldig att betala sjuklön för tid innan medarbetaren har sjukanmält sig. Det gäller dock inte om medarbetaren har varit förhindrad att sjukanmäla sig. I så fall ska hen sjukanmäla sig så fort hindret har upphört.
Det är du som arbetsgivare som bedömer om medarbetaren har varit förhindrad att sjukanmäla sig. Du bör då ta hänsyn till om sjukdomen kan ha påverkat medarbetarens förmåga att göra det själv eller be någon annan om hjälp. Ja. Ibland kan det finnas skäl för en arbetsgivare att begära in läkarintyg tidigare, till exempel av rehabiliterings- eller kontrollskäl.
- Ett exempel kan vara att medarbetaren har varit sjuk många gånger under en begränsad tid utan att ha kontaktat läkare och utan att ha någon kronisk sjukdom.
- Om du vill göra en sådan begäran ska den vara skriftlig och får inte gälla längre tid än ett år.
- Avvikelser kan göras genom kollektivavtal.
- Även Försäkringskassan kan besluta att en medarbetare ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod.
Ett sådant beslut kallas för läkarintygsföreläggande. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan du som arbetsgivare be att vi gör det. Om din medarbetare är tjänstledig utan lön kan hen inte få sjuklön. Det beror på att medarbetaren inte skulle ha arbetat på grund av tjänstledigheten.
- Medarbetaren ska i stället sjukanmäla sig själv till Försäkringskassan.
- Om medarbetaren avbryter sin tjänstledighet eller om den löper ut under en pågående sjukperiod, ska en sjuklöneperiod påbörjas den första dagen som medarbetaren skulle ha arbetat.
- Det gäller under förutsättning att du inte redan har betalat en hel sjuklöneperiod sedan medarbetaren senast arbetade en hel dag.
Om en medarbetare har flera arbetsgivare ska alla arbetsgivare ansvara för sjuklön utifrån den anställning som medarbetaren har hos dem. En medarbetare som är helt tillbaka i arbete efter en tid med sjukpenning men som blir sjuk igen inom fem kalenderdagar kan få sjukpenning redan från början i den nya sjukperioden.
För att kunna få det behöver hen ansöka om sjukpenning igen. Då ska du alltså inte betala ut sjuklön. Om en anställning upphör under en sjuklöneperiod, så bryts sjuklöneperioden och medarbetaren får inte någon mer sjuklön. Om det uppstår en tvist om en medarbetares rätt till sjuklön kan medarbetaren ansöka om ersättning från Försäkringskassan.
Om det är sannolikt att medarbetaren har rätt till den sjuklön som hen har begärt, kan Försäkringskassan betala ut ersättning till medarbetaren för den tid som den omtvistade sjuklönen gäller. Syftet är att ge medarbetaren ett ekonomiskt skydd. Försäkringskassan kan sedan kräva arbetsgivaren på beloppet.
Försäkringskassan kan även föra ärendet vidare i allmän domstol. Om strejk eller lockout utbryter under en medarbetares sjuklöneperiod, fortsätter sjuklöneperioden under konflikten. Om en medarbetare däremot blir sjuk under pågående strejk eller lockout, inleds inte någon sjuklöneperiod. Om medarbetaren fortfarande är sjuk när konflikten upphör börjar sjuklöneperioden i stället den första dagen som hen skulle ha arbetat.
Complementary Content : Sjuklön
Visa hela svaret
Hur mycket förlorar man på att vara sjuk 1 dag?
Så räknar du ut sjuklönen för en anställd – Det finns inga regler i sjuklönelagen som styr hur sjuklön och sjukavdrag räknas ut. Kollektivavtal har regler som i vissa fall även blivit praxis för arbetsgivare utan avtal. Vanligast är att man gör ett timavdrag.
Formeln för att räkna ut sjukavdrag per timme vid månadslön ser ut så här: Sjukavdrag per timme = (Månadslön x 12) / (52 x veckoarbetstid) och ersättningen blir 80 % av beloppet (timlönen) Vi tar ett exempel: Ida arbetar 100 % (40 timmar per vecka). Hon har 26 000 kronor i månadslön och inga övriga förmåner.
Hon sjukanmäler sig och sjukfrånvaron blir en hel arbetsdag. Vad blir hennes sjuklön? Sjukavdrag = 150 kr/h; 1 200 kr/dag ((26 000 x 12) / (52 x 40); 150 x 8)) Sjuklön = 120 kr/h; 960 kr/dag (150 x 80 %; 120 x 8) Karensavdrag = 960 kr (120 x 40 x 20 %)
| Månadslön | 26 000 kr |
| Sjuklön, dag 1 | 960 kr |
| Sjukavdrag, dag 1 | -1 200 kr |
| Karensavdrag | -960 kr |
Sjuklönen och karensavdraget tar med andra ord ut varandra under Idas sjukfrånvaro. Hade hon haft en längre sjukfrånvaro, till exempel fem dagar, hade hon fått 960 kronor per dag i sjuklön.
Visa hela svaret
Kan man gå upp 2 kg på en vecka?
Det är vanligt att man kan öka uppåt 2 kg redan 10 dagar innan mensen.
Visa hela svaret
Hur mycket kalorier sjuk?
Energi-, närings- och vätsketillförsel – Vårdhandboken Den säkraste metoden för att beräkna behovet av energitillförsel är genom indirekt kalorimetri då man mäter syreförbrukning och koldioxidproduktion i utandningsluften. Indirekt kalorimetri används främst inom intensivvården.
- Vid avsaknad av indirekt kalorimetri kan energibehovet beräknas med formel utifrån patientens kroppsvikt, ålder, kön, aktivitet och sjukdomstillstånd.
- Vid användning av kcal/kg/dygn, observera att kroppsvikten bör vara justerad för eventuell övervikt.
- För vägledning, läs mer i Vårdhandbokens texter om Vägledningen nedan gäller oavsett vilken metod som används för att bestämma det totala energibehovet.
Vid parenteral nutritionsbehandling är det alltid bättre att lägga sig på en lägre energitillförsel i inledningsskedet för att undvika överdosering. Hos svårt undernärda eller kritiskt sjuka individer finns risk för metabol överbelastning (refeeding syndrom) vid start av nutritionsbehandling.
mat dryck enteral nutrition parenteral vätsketerapi eventuellt energigivande läkemedel.
Uppstart utan risk för refeeding syndrom:
Börja med 50-70 % av energibehovet/dygn, alternativt räkna 15-20 kcal/kg kroppsvikt/dygn. Energinivån beror på om det är en akut sjuk patient eller stabil och välnärd. Ju mer metabolt stressad, desto lägre dos. Öka dosen successivt när tillståndet förbättras. Patienter som redan täcker cirka 50 % av sitt energiintag per os och/eller via enteral nutrition kan oftast starta sin parenterala nutritionsbehandling utan upptrappning.
Uppstart vid risk för refeeding syndrom:
Börja med 50 % av energibehovet/dygn alternativt räkna 15 kcal/kg kroppsvikt/dygn. Vid allvarlig undernäring (BMI < 14 kg/m²) eller hög risk för refeeding syndrom överväg ännu försiktigare start: 15-30 % av energibehovet/dygn, alternativt 5-10 kcal/kg kroppsvikt/dygn.
Hos kritiskt sjuk patient med metabol stress såsom feber, sepsis, trauma eller stor kirurgi kan energiutgifterna vara ökade, men kroppen har svårare att tillgodogöra sig näringen. Börja alltid med låg dos, cirka 30-50 % av energibehov/dygn, alternativt räkna 10-15 kcal/kg/dygn.
Ju mer metabolt stressad patient desto lägre dos, för att efterhand försiktigt trappa upp dosen när tillståndet förbättras. Energiförbrukning bör mätas med indirekt kalorimetri hos kritiskt sjuka patienter som vårdas i ventilator för att minska risk för över- och undernutrition (ESPEN). Om möjlighet till indirekt kalorimetri hos kritiskt sjuka patienter saknas, håll energitillförseln efter upptrappning på max 70 % av beräknat behov under första veckan.
Detta för att minska risken för metabol överbelastning. Proteinbehovet varierar med ålder, aktivitet och sjukdomstillstånd. Med parenteral nutrition kan det ibland vara svårt att komma upp i adekvata proteinintag. Speciellt då det vid vissa sjukdomstillstånd rekommenderas ett högre proteinintag från 1,2-2 gram/kg kroppsvikt/dygn.
- Värdera proteinmängden i olika parenterala lösningar för att bäst möta patientens behov.
- För patienter som står under en längre tids behandling med parenteral nutrition bör observeras att proteinintaget inte blir för lågt.
- För sjuka rekommenderas generellt 1-1,5 gram protein/kg kroppsvikt/dygn.
- Bedömning av det basala vätskebehovet per dygn kan generellt räknas: 30 mL/kg kroppsvikt/dygn.
Tänk på att kompensera för eventuella vätskeförluster. Har patienten ätit och druckit dåligt eller haft vätskeförluster till exempel på grund av diarré och/eller kräkningar ska i första hand vätskebalansen korrigeras. Anna Giselsson Bjerklund, leg. dietist, sektionsledare, Dietistmottagningen Klinisk nutrition, Tarmsviktscentrum samt Kolorektalkirurgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Carl Demirtas Sjödin, specialistsjuksköterska i intensivvård, Centrala intensivvårdsavdelningen (CIVA), Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg My Vakk, leg.
Dietist, fil. mag., Dietistmottagningen Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Basala hygienrutiner ska tillämpas av all vård- och omsorgspersonal vid vård, undersökning och behandling eller annan direktkontakt med person där vård och omsorg bedrivs. Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter.
Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd. Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.
Visa hela svaret
Är feber nyttigt?
Tema Feber 
Foto: Getty images Var på kroppen är det bäst att mäta? Hur undviker man frossa? Finns det egentligen evidens för nedkylning? Läs vad forskningen och våra experter säger. Feber är inte en sjukdom i sig som man trodde förr i tiden, utan ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen.
- Roppstemperaturen kan visserligen höjas av flera orsaker, till exempel på grund av fysisk ansträngning, värme, vad vi äter och dricker eller hormonella förändringar.
- Feber kallar vi det när kroppstemperaturen höjs som ett immunsvar, en reaktion på att vi till exempel fått in en främmande mikrob i kroppen.
Ämnen som framkallar feber i kroppen kallas för pyrogener. De produceras av bakterier som kommer utifrån, men även kroppens egna makrofager, som är en del av vårt immunförsvar, frisätter pyrogener när de aktiveras. Feber hjälper kroppen att försvara sig mot bakterier och virus på flera olika sätt.
Visa hela svaret
Varför äter man inte när man är sjuk?
Mat och dryck i slutet av livet – till dig som är närstående När en person blir allvarligt sjuk är det vanligt att matlusten påverkas eller att det blir svårare att äta. Först går det mesta bra att äta men med tiden kan portionerna bli allt mindre. I slutet av livet behöver maten ofta anpassas till vad den som är sjuk vill och kan äta.
dålig aptit illamående trötthet besvär i munnen svårigheter att tugga eller svälja problem med mage och tarm smärta att maten smakar annorlunda att maten inte luktar som den brukar
Det finns läkemedel som kan hjälpa mot några av besvären. Det kan också hjälpa att välja mjuk mat, till exempel gröt eller kräm, eller se till att maten har en temperatur som känns bra.
Visa hela svaret
Vilken tid på dygnet väger man minst?
BUP svarar: – Hej! När du är hungrig mår du bra säger du. Varför är det så tro? Ger det dig en känsla av kontroll? Du är hungrig men kan styra din känsla av hunger och låta bli att äta? Du gick upp mycket förra sommaren. Du mådde inte bra och satt mycket på ditt rum.
Anske blev att äta en tröst och ett stöd som du inte fick på bättre sätt. Men att pendla i vikt så mycket som du gjort är en stor påfrestning för kroppen. Det är också svårt att själv hänga med känslomässigt, att kunna se hur kroppen förändras både när det går upp och när det går ner. Nu, säger du, känns det som det enda som finns är att antingen gå upp eller gå ned i vikt.
Klart att du blir stressad över mat då. Du väger dig flera gånger om dagen. Det är också stressande. Det är normalt att man väger något kilo mindre på morgonen än på kvällen. Det är också normalt att vikten pendlar något kilo upp eller ner olika dagar. Att väga sig så ofta som du gör och dra slutsatser om att du gått upp eller ner i vikt blir fel.
En viktig fråga är vad som gjorde att du inte mådde bra förra sommaren. Är det löst nu eller är det något du skulle behöva hjälp och stöd med ännu? Så vad kan få dig att känna dig bättre? Du behöver få tala med någon om hur du förhåller dig till vikten och maten och också om hur du mår i övrigt. Det bästa är då att gå till vårdcentralen.
Men din mamma måste följa med dig. Hon måste få veta hur detta med vikten är för dig. Problemet är att du kanske inte vill att din mamma ska få veta något om detta och att du kanske inte vill ha någon hjälp utan fortsätta så här. Men det kommer att ta mycket kraft av dig som du behöver ha till annat, som till skola och kompisar.
Visa hela svaret
Är det bra att äta glass när man har feber?
Ont i halsen – Varm dryck som till exempel te kan kännas lenande om du har ont i halsen. Glass och yoghurt kan också kännas bra, eller att suga på vanliga halstabletter. Använd sockerfria tabletter, för tändernas skull. När och var ska jag söka vård? De allra flesta som blir sjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själv.
Du blir plötsligt mycket sämre. Du får andningsbesvär även när du vilar. Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Är det bra att dricka kallt när man är förkyld?
Dryck kan lindra Om du är förkyld och har feber är det bra att dricka lite extra, eftersom du kan förlora vätska om du svettas mycket. Prova med honungsvatten, svartvinbärssaft, te eller någon annan dryck du tycker om. Varm eller kall dryck kan lindra besvären.
Visa hela svaret
Hur påverkar feber en persons ämnesomsättning?
Ökad ämnesomsättning – Kroppsvärmen kan också öka genom att ämnesomsättningen ökar. Det betyder att processerna i kroppen går snabbare. Detta gör att värme bildas. Hormoner från sköldkörteln kan till exempel öka ämnesomsättningen.
Visa hela svaret
Hur vet man om man har hög förbränning?
5. Du är varmare – Att vara konstant kall kan vara ett tecken på långsam förbränning. Som tur är kan vägen till en bättre cirkulation gå via frukthyllan i affären. Antioxidanter från frukt och grönsaker i regnbågens alla färger förbättrar dina blodkärls hälsa, och därmed din cirkulation.
Visa hela svaret
Hur många kalorier bränner man när man har mens?
Därför kan du äta mer choklad än vanligt dagarna innan mens Dagarna innan mens kan vara rejält påfrestande. Många säger att humöret dalar, orken sinar och sötsuget tar en rejäl fart. Godishyllan lockar mer än vanligt och det verkar inte finnas något stopp på hungern.
För de som kämpar med en diet kan det vara extra svårt att hålla sig inom ramarna. Känner du igen dig? Nu finns det all anledning att unna sig en bit choklad efter maten dagarna innan mens. Dessa dagar utsöndrar du nämligen mer av progesteron, ett könshormon som får din förbränning att stiga med 5-10 procent i vila.
Det innebär att om du har en basalförbränning* på 1500 kalorier förbränner du mellan 75-150 kalorier extra per dag – utan extra ansträngning. Passa på att träna högintensivt veckan innan mens för att utnyttja den höga förbränningen maximalt! Så här ligger det till: Under mensen har vi låga nivåer av båda könshormonen östrogen och progesteron. Därefter, i en period på cirka två veckor, ökar östrogennivåerna fram till nästa ägglossning.
Därefter är det progesteron som dominerar fram tills nästa menscykel och det är under denna period som vår förbränning ökar, enligt studien, Hur kan det vara så här? Med största sannolikhet handlar det om att progesteronhormonet triggar lipolysprocessen, den process som frigör fett från fettcellerna.
Med andra ord: njut av den där chokladbiten! *Basalförbränning: Ett uttryck för hur mycket energi (kcal eller kJ) kroppen gör av med i viloläge, det vill säga hur mycket energi som kroppens organ behöver för att fungera på ett korrekt sätt. : Därför kan du äta mer choklad än vanligt dagarna innan mens
Visa hela svaret
Vad beror förbränning på?
Vad är förbränning? | Avdelningen för förbränningsfysik Vi människor har i alla tider fascinerats av eld, men först under de senaste decennierna har vi börjat förstå den grundläggande fysiken och kemin vid förbränning. Detta beror bl.a. på de moderna forskningsredskap som numera finns i form av avancerad laserspektroskopi och numerisk modellering – utvecklade och använda bland annat på vår avdelning. Stearinljus. Bunsenflamma. Vid en förbränningprocess oxideras ett bränsle och stora mängder kemiskt bunden energi frigörs. Denna energi ger värme till produkterna och förbränning av ett kolväte som til exempel metan (huvudbeståndsdelen i naturgas) med luft ger en temperatur på ca 1900°C.
- När vi förbränner metan med luft så bildas koldioxid och vatten.
- Det är dock inte så att metanmolekyler kolliderar med syrgasmolekyler som direkt bildar koldioxid och vatten.
- Det är betydligt mer komplicerat än så på molekylär nivå.
- Det bildas hundratals ämnen som mellanprodukter innan vi erhåller slutprodukterna.
Dessutom kan det bildas ett flertal föroreningar såsom till exempel kväveoxider, kolmonoxid och sotpartiklar. Hur effektiv och ren en förbränningsprocess är beror bland annat på syretillgång, temperaturförlopp, och omblandning. Här förklaras i korthet hur två välbekanta flammor fungerar.
Visa hela svaret
