Vad väger pasta? –
Fjärilar, farfalle, spiraler, fussili samt penne mm väger ca 35 gram per dl okokt pasta. Kokt pasta väger 40-45 gram per dl. Snabbmakaroner väger 50 gram per dl okokta. Kokta snabbmakaroner väger de 45 gram per dl.
Contents
Vad väger 80 gram pasta kokt?
Vad väger pasta? –
Fjärilar, farfalle, spiraler, fussili samt penne mm väger ca 35 gram per dl okokt pasta. Kokt pasta väger 40-45 gram per dl. Snabbmakaroner väger 50 gram per dl okokta. Kokta snabbmakaroner väger de 45 gram per dl.
Hur många gram är en portion pasta?
Rätt mängd pasta per person: – Restaurangmåttet är 110 gram torr pasta. Om du vill vara lite mer generös hemma kan du räkna med 120 gram. Det där paketet med 500 gr är med andra ord perfekt för 4 till 5 personer.
Visa hela svaret
Hur många portioner är 250 gram färsk pasta?
Le tagliatelle di nonna Pina, Tagliatelle al ragu, fettucini al burro, Fettuccine Alfredo, Fettuccine alla papalina Bandspagetti (bandpasta) r pasta som valsats ut(plattats till) och sedan skurits i remsor till band av olika bredd, lngd och tjocklek. Varianterna r mnga, varav tagliatelle och fettucine r mest knda. Smala varianter som linguine, bavette och trinette r formellt bandspagetti, men liknar mer spagetti och anvnds som sdan (redovisas drfrunder > Spagetti). Klassisk bandpasta brukar tillverkas av durumvetemjl och gg (1 stort gg per 100 gram mjl, ~35% viktandel). I de produkter som salufrs i handeln kan gg delvis eller helt ha ersatts av vatten. gginblandningen gr pastan smakrikare, i synnerhet om den r frsk. Ls mer > Om pasta.
Form och vikt : Banden r mellan5 och 30 millimeter breda beroende p sort (se nedan). Torkad spagetti kar sin vikt knappt 3 gnger vid kokning. Purfrsk pasta viktkar med cirka 25%. Den “frska” pasta som sljs frpackad i svenska butiker r inte frsk i ordets rtta bemrkelse, utan snarare halvfrsk. Den r oftast flera veckor gammal och har tappat en hel del av sin frschr. Sdan pasta tar till sig ganska mycket vatten (dubblar vikten). Portionsvikt : 100 gram torkad pasta, eller 225 gram dagsfrsk, eller 150 gram butikspackad “frsk” pasta,ger 250-300 gram frdiglagad pasta, vilket r lagom om serverad som tillbehr. Koktid: Torkad spagetti stormkokas5-10 minuter, se frpackning. Frsk butikspasta sjudes 1-3 minuter. Hemlagad frsk pasta sjudes cirka 3 minuter. Se recept > Kokt pasta till mat, s kokas pasta. Smak : Mild, fyllig smak. Alternativ vara : Spagetti eller annan pasta. Frsljning : Bandspagetti sljs i svenska butiker bde halvfrsk (vanligen futticini)och torkad (vanligen tagliatelle). ven andra sorter som bavette och papardelle kan finnas p hyllan. Det finns grn bandpasta med tillsats av spenat eller rd frgad med tomat. Bde fullkorn (it. integrali) och ekologisk frekommer, liksom glutenfri (av majsmjl, soja eller bnpasta). Jmfrpris : Mycket lgt (- medel). Torkad bandpasta i butik 20-40 kr/kg, ibland nnu hgre. Tillagat pris 10-15 kr/kg vilket r ett mycket lg tillbehrspris. Ekologiskt runt 40 kr (tillagat ~15 kr/kg). Glutenfritt runt 100-lappen (tillagat ~35 kr/kg) Bnpasta r nnu dyrare runt 150 kr/kg (tillagat 50 kr/kg), vilket r medel fr ett tillbehr. Frsk bandpasta (futticini) kostar i butik 40-60 kr/kg (tillagat20-30 kr/kg = lgt). Ls mer > Om prisjmfrelser. Frvaring : Torkadpasta frvaras torrt i rumstemperatur. Mycket lng hllbarhet. Frsk pasta frvaras i kylskpinpackad, grna i fuktig duk. Hllbarupp till 6veckor, men torkar succesivt ur.
Tagliatelle (“skuren pasta” ita. tagliare = skra/klippa) r lnga pastaband 6.5 till 10 mm breda, vanligen tillredd av ggpasta. Tagliolini r en smalare och tunnare variant, ursprungligen hemmahrande i omrdena runt Bologna (mellan Rom och Milano). Fettuccine/-i (“sm band” ita. fettucia = band) r plattjock pasta bredare n tagliatelle, som har sitt ursprung frn det toskanska kket (Rom).Tillverkas p samma stt som tagliatelle. Frekommer ven som bnpasta (ls mer > Om pasta). Fresine r bandpasta som vikts till en platt-rektangulr, ltt oregelbunden form (0,8×10 mm). Bavette och trinette r en plattovala smala varianter av tagliatelle. Bavettine r nnu smalare liknande spagetti. Skillnaden mot linguine r ringa (ls mer > Spagetti). Hrkomst frn Ligurien (Genua). Anvnds p samma stt som annan bandpasta och spagetti. PS: “Bavette” r i Frankrike en del av flanksteken p en oxe (ls mer > Kllapp, flankstek). Pappardelle (“glufspasta” ita. pappare = sluka/glufsa i sig) r en 2-3 centimeter bred bandpasta med ursprung frn Toskana. Hlsa : Bandpasta med gg r mer glutenrik n vanlig vetemjlspasta och innehller oftast gg. S TILLREDS FRSKBANDSPAGETTI Pastadeg till spagetti bereds av mjl, gg och lite salt p samma stt som annan pastadeg. Ls mer > Om pasta.
Ingredienser : Standard = 6 dl luftigt durumvetemjl (helst siktat), 4 stora gg och lite salt. Ett par matskedar matolja kan ocks ing. Blanda :Mjl och salt blandas p bakbord. Gr en ring av mjlet och knck ggen i mitten. Arbeta gradvis samman mjl och gg med en gaffel eller fingrarna tills den blir smulig. Fortstt med hnderna i 5-10 minuter. Knda frsiktigt tills degen blir en sammanhngande slt klump. Plasta in och lgg i kylskp minst en halvtimme. Valsning i maskin : Skr degen i hanterbara klumpar (4 st). Ta en klump och lgg tillbaka vriga i kylskpet. Platta ut biten till centimetertjock. Pudra med mjl och valsa den genom pastamaskin p bredaste instllning. Forma degen rektangulr och vik den tv gnger. Platta till vid behov, pudra om degen r klibbig och kr degen med vecket vinkelrtt mot rullarna. Upprepa proceduren 10-12 gnger. Drefter krs degen utan att vikas p allt mindre valsbredd tills 1,5 mm tjock. Avslutningsvis krs pastan genom instllning fr bandspagetti till nskad bredd. Handgjord bandspagetti grs p motsvarande stt, vilket r arbetsamt. Kavlad pasta skrs i lagom bredd. Lagra : Spagettin br anvndas s snart som mjligt fr att kunna avnjutas fullt ut. Frvaras i kylskp i avvaktan p tillagning. Koka : Spagettin lggs i rikligt med kokande saltat vatten och stormkokas. Tillstt lite matolja i vattnet om frsk pasta kokas, s klibbar de inte samman s ltt. Rr om. Pasta svller och tar t sig mycket vatten och drmed ocks salt som finns i vattnet. Var drfr frsiktig med saltning, salta grna i efterhand.
Se film via lnk nedan. Se recept > Hemlagad frsk pasta. S ANVNDS BANDSPAGETTI Bandspagetti ts som regel frsk i Italien, vanligen med ngon kttig, mustig tomatss – sugo dumido (it. “vt ss”). Ost i alla dess former passar vl ihop med pastan, se till exempel recept > Grddig tagliatelle med gorgonzola. Bandspagetti fungerar ocks ipastagratng (se recept > Enkel carbonaragratng). Generellt r bandpasta ett bra tillbehr till allehanda rtter. Kokta spagettiester kan med frdel knaperstekas. Klassiska rtter med bandpasta:
Le tagliatelle di nonna Pina (farmor/mormors tagliatelle) avser normalt inte en pastartt utan en populr barnmelodi framfrd av 5-riga Ottavia Dorrucci, vinnare i barnsngtvlingen Zecchino dOro 2003 i Italien. Tagliatelle al ragu (med kttfrsss) r klassisk pastartt (ls mer > Pastasser, kttfrssser). I vrigt finns knappast ngra unika, vlknda tagliatellerecept, Ibland erstts “spagetti” i klassiska spagettirecept med tagliatelle, till exempel Tagliatelle alla Bolognese (ls mer > Spagetti). Fettuccine Alfredo, fettucini al burro (“smrpasta”) r fettucini blandat med riven parmesan och rikligt med uppvispat smr. Smakstts med nyriven peppar och muskot. Osten emulgerar och fastnar p den heta pastan. Ibland ingr grdde, men det tillhr inte originalet. Rtten r uppkallad efter Alfredo Di Lelio. Se recept > Maestosissime fettuccine allAlfredo. Han blandade rtten vid gsternas bord p ett teatraliskt stt med bestick av guld, vilket gjorde honom bde bermd och rik. Fettuccine alla papalina (it. papalina = kalott, pvens lilla mssa) sgs vara en rtt skapad av en restauranggare i Vatikanen till kardinal Pacellis ra (blivande pve Pius XII 1876-1958). Det r en frdlad Carbonara. I en stor skl som rymmer pastan vispas gg psigt och blandas med pannacotta eller vispgrdde, finriven parmesan eller pecorinoost och lite mald svartpeppar. Pastan kokas al dente i saltat vatten. Tunt skivad lk frses frsiktigt i smr och kokt eller rkt skinka skuren i bitar tillstts. Lt frsa en stund. Den heta pastan lyfts ver i ggblandningen (hoppa ver avrinning i sll). Rr om hastigt och ordentligt. Rr ner lkskinkan. Servera genast. Ibland ingr grna rter, men det tillhrde inte originalreceptet. Se film via lnk nedan. Bavette alla, frekommer i mnga varianter. Alla Trasteverina (stadsdel i Rom), alla Pomodorini (med minitomater), alle Cipolle (med lk), al Cartoccio (i paket), con salsa al Grana (med ostss Grana = en hrdost), allo Scoglio (med skaldjur)och s vidare.
Kunskapskokboken. Reviderat 2017-02
Visa hela svaret
Hur många gram mat ska man äta per dag?
Rekommendationer för vuxna – Hälsosamma matvanor kännetecknas av att huvuddelen av maten kommer från vegetabiliska, fiberrika och näringstäta livsmedel. Mat som ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för ohälsa är till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn.
Vi behöver äta mer av dessa livsmedel för att förbättra folkhälsan. Genom att också äta lagom mycket och varierat är det lättare att få i sig det kroppen behöver samtidigt som risken för att få i sig skadliga ämnen minskar. Hur vi äter är dessutom inte bara viktigt för folkhälsan utan även för miljön.
Miljö (livsmedelsverket.se) Baserat på de nordiska näringsrekommendationerna tar Livsmedelsverket fram råd om hälsosamma matvanor för befolkningen. I de nordiska näringsrekommendationerna betonas att det är helheten i kosten som är viktig. Kostråden visar hur vi via maten kan få i oss den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas.
Ät mer frukt och grönsaker – gärna minst 500 gram om dagen. Ät fisk och skaldjur – gärna 2–3 gånger per vecka. Byt till fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. Byt till nyttiga matfetter – välj exempelvis rapsolja eller flytande matfetter. Byt till magra mejeriprodukter – gärna osötade och berikade med D-vitamin. Ät mindre rött kött och chark – gärna mindre än 500 gram per vecka. Ät mindre salt – men använd salt med jod. Ät mindre socker – minska särskilt på söta drycker.
Hur mycket är 40 g okokt ris kokt?
1 dl okokt ris = 4-5 dl kokt.1 dl kokt ris = 0,2 dl okokt.
Visa hela svaret
