Simning – Kcal per timme: 500-800. Simningens största hälsofördel är dess brist på påverkan på dina leder, samtidigt som musklerna får arbeta. Det är en bra kombination av konditionsträning och styrketräning i en och samma övning. En annan anledning till att simning uppfattas som relativt behagligt är att du håller dig relativt sval i vattnet medan du tränar, med tanke på hur hårt kroppen får arbeta.
Visa hela svaret
Contents
Hur mycket kalorier bränner bröstsim?
Energischema – din vardag i kalorier
| Aktivitet  | Energiförbrukning i kilojoule per timme   | Energiförbrukning i kalorier per timme |
|---|---|---|
| Bröstsim |  2700 | 643 |
| Längdskidåkning |  2940 | 700 |
| Snabb rodd/paddling |  2770 | 660 |
| Spinning |  2650 | 630 |
Hur ofta ska man simma för att gå ner i vikt?
Simträning för nybörjaren – Om du kan simma 400 meter under loppet av 10 minuter så räknas du in i kategorin nybörjare. En bra uppvärmning för dig kan då vara att simma lugnt cirka 200 meter, men samtidigt hålla ett jämnt temp. Det bästa är även om du kan mixa olika simsätt och tekniker.
- Efter uppvärmningen är det kanske dags att starta igång teknikträningen.
- Du kan satsa på att simma 50 meter 8 gånger om.
- För varje längd du simmar så byter du teknik och simsätt.
- Är det istället kondition du vill träna? Inga problem.
- En bra simträning för kondition kan vara att simma 4 x 100 meter i tre olika omgångar.
Vill du få upp pulsen så mycket som möjligt så räkna dina simtag och försök att använda så få som möjligt.
Visa hela svaret
Är simning bra motion?
Simning som motion Innan du börjar Att simma är också väldigt bra konditionsträning, du ökar syreupptagning och din blodcirkulation får fart. Leta upp närmsta inomhuspool – och kolla även andra vattenövningar! Gå på stället i några minuter och lägg ytterligare ett par minuter på att stretcha alla större muskelgrupper: axlar, armar, rygg och ben.
| Simsätt | Tid |
|---|---|
| Bröstsim | 5 minuter |
| Frisim (crawl) – långsamt | 4 minuter |
| Frisim (crawl) – medelhög hastighet | 2 minuter |
| Frisim (crawl) – långsamt | 4 minuter |
| Bröstsim | 5 minuter |
Tips: Ta så många pauser du behöver mellan längderna. För varje vecka kommer du att behöva färre pauser, men även tävlingssimmare pausar ibland. Veckoschema 2: Utför det här schemat 3 gånger den här veckan, lägg till ett pass om du vill och orkar. Total tid per simtur: 25 minuter
| Simsätt | Tid |
|---|---|
| Bröstsim | 10 minuter |
| Frisim (crawl) – långsamt | 5 minuter |
| Frisim (crawl) – medelhög hastighet | 5 minuter |
| Bröstsim | 5 minuter |
Tips: Använd simfötter då och då. De hjälper dig att simma fortare och ger möjlighet att slipa din teknik. Du kan också använda en simbräda för att träna benen lite extra. Veckoschema 3: Utför det här schemat 3-4 gånger den här veckan. Total tid per simtur: 30 minuter
| Simsätt | Tid |
|---|---|
| Bröstsim | 5 minuter |
| Frisim (crawl) – långsamt | 5 minuter |
| Frisim (crawl) – medelhög hastighet | 5 minuter |
| Frisim (crawl) – hög hastighet | 5 minuter |
| Frisim (crawl) – långsamt | 5 minuter |
| Bröstsim | 5 minuter |
Tips: Gå en simkurs hos ditt lokala simsällskap. Där kan du förbättra din teknik och lära dig hur du ökar din uthållighet och hastighet. Efter varje pass – Stretcha i minst 5 minuter för att förhindra att musklerna drar ihop sig och orsakar träningsvärk.
| Kan du prata? | Kan du sjunga? | Hur andas du? | Svetas du? | Din intentisitet nivå är: |
|---|---|---|---|---|
| Ja | Ja | Normalt | Nej | Låg |
| Ja | Nej | Ofta och djupt | Efter 10 min. | Medel |
| Bara korta meningar | Nej | Snabbt och djupt | Efter 3-5 min. | Hög |
Simning som motion
Visa hela svaret
Är det bra att simma varje dag?
5. Ökar förbränningen – Simning är en bra kombination av både styrketräning och konditionsträning. En fördel med simning är det kan uppfattas som mindre jobbigt än vanlig konditionsträning, eftersom du belastar lederna mindre. Dessutom gör vattnet att du håller dig svalare trots att kroppen får jobba hårt.
Visa hela svaret
Kan man få muskler av simning?
Som löpning – Trots de mentala hälsofördelarna: det är framförallt den fysiska träningen som lockar allt fler till simbassängen. – Man tror att simning är enformigt, men det går att variera väldigt mycket med olika intervaller, simtekniker och hastigheter.
- Man kan anamma nästan allt med löpning på simning.
- På samma sätt som du kan springa på olika underlag kan du simma i olika typer av miljöer som bassäng, hav eller sjö.
- En annan tydlig fördel är skonsamheten för kroppen.
- Jämför du med löpning får du inga stötar mot marken som går upp från fot genom knä, höft och rygg.
Det sliter inte alls lika mycket fysiskt. Sedan sträcker du ut kroppen så senor och ligament får sin rörlighetsträning. ANNONS Köp professionella simglasögon med spegelglas här! Outdoorexperten (Extern länk) Simning är en träningsform som går att anpassa och förändra lika mycket som löpning, anser den personliga tränaren Erika Rosenbaum. Foto: Lotte Fernvall Erika Rosenbaum tränar både simning och löpning och har själv myntat begreppet Swimrun där grenarna kombineras.
Hon förklarar att simning också är effektivt för återhämtning från andra träningsformer. – Det är bra för blodcirkulationen eftersom du får ett tryck, en kompression, över hela kroppen. På samma sätt som kompressionsstrumpor hjälper dig med blodcirkulationen skapar vattnet ett hälsosamt tryck. Har du träningsvärk hjälper det kroppen att göra sig av med slaggprodukter som skapas vid mjölksyrebildning.
Man får dubbel effekt: både träning och återhämtning. Simning ökar även muskelmassan. Axlar, armar, ben, torso. – Vattnet kan ge så mycket motstånd! Vill man öka det ytterligare kan man ha paddlar på händerna, det blir nästan som en hantel och intensifierar muskelträningen.
Visa hela svaret
Vad ska man äta innan simning?
En bra grundregel är att äta 2-4 tim- mar före träningen och så snart som möjligt efter avslutat pass. Den som trä- nar hårt bör äta 6-8 g kolhydrater/kg kroppsvikt och dag. Det betyder att du bör äta 360-480 g kolhydrater/dag om du väger 60 kg, och 480-640 g om du väger 80 kg.
Visa hela svaret
Kan man pysa simning?
Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning
UPPDATERAD: Pernilla Lundgren har, sedan artikeln skrevs, slutat på Skolverket och är nu utbildningskonsult. Wern Palmius är i dag konsult och föreläsare efter att han gått i pension.
På “Skolverketprosa” är en bestämmelse som säger att lärare har möjlighet att bortse från “enstaka delar” av kunskapskraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.
Det låter väl enkelt? Nja, att “Hur fungerar pysparagrafen” är en vanlig fråga till Skolverket visar att det inte är så enkelt. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten får många frågor om den så kallade “pysparagrafen” när betygssättningen närmar sig. – Gå in på ett forum på sociala medier, där betyg diskuteras, någon gång i maj eller december, och du ser att undantagsbestämmelsen diskuteras hela tiden, säger Sara Bruun, lärare i engelska på Ringsjöskolan i Höör.
I december 2016 skrev Sara Bruun ett om att användandet av undantagsbestämmelsen kört rejält i diket. – Det jag oftast stöter på är att man tror att man kan pysa hela förmågor, som att skriva. Nu är jag språklärare och fastnar förstås för det som gäller mig, men jag stöter ofta på saker som “eleven vill inte skriva, så jag pyser det”.
- Men det är inte korrekt, man kan inte pysa bort läsning.
- Det blir den lätta vägen till ett E, men det är inte okej, säger Sara Bruun.
- En orsak till att det blir fel, menar hon, är att många bara gissar.
- Man går inte till källan och läser vad det faktiskt står.
- Det kan också vara så att det på skolan finns en stark och tongivande lärare, speciallärare eller rektor som säger: “så här är det”.
Vad gör du då? Det är faktiskt inte alldeles enkelt att gå emot även om du anser något annat. I botten ligger också ett tryck på att få alla elever godkända, menar Sara Bruun. Rektor trycker på för att det ska bli så, och även elever, föräldrar och specialpedagoger trycker på och som lärare måste du vara oerhört säker på din sak om du vill sätta F på en elev, säger hon och tillägger att där blir undantagsbestämmelsen ett påtryckningsmedel.
- Jag skulle säga att det är vanligt.
- Påtryckningen “du kan ju alltid pysa” kan komma från rektor men även föräldrar och elever kan säga det.
- På ett sätt är det inte så konstigt, det blir den enkla vägen för alla inblandade.
- Sätter jag ett godkänt betyg blir alla glada, säger Sara Bruun.
- Det ska handla om ett direkt hinder.
En av de skolmyndigheter som får frågor om undantagsbestämmelsen är Skolverket. Undervisningsrådet Pernilla Lundgren säger att det är viktigt att man förstår syftet med bestämmelsen. – Jag förstår att lärare kanske inte läser propositionen till skollagen men gör man det så är det ganska tydligt.
- Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft möjlighet att nå ett visst betyg, säger Pernilla Lundgren.
- Bestämmelsen är bara aktuell vid betygsättning och man får enbart bortse från enstaka delar av kunskapskraven.
- Och det gäller inte bara kunskapskravet E.
– Det understryks också att det ska handla om ett direkt hinder, det ska alltså vara omöjligt för eleven att nå kravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Man skriver också att tanken är att bestämmelsen ska användas restriktivt.
- Och så betonar Pernilla Lundgren att tanken inte är att man ska starta i att fundera på om man kan tillämpa undantagsbestämmelsen, utan den första frågan man ska ställa sig är: Vilket stöd behöver eleven? – Ibland kan frågorna vi får göra en lite fundersam.
- Som när undantagsbestämmelsen kommer upp när det gäller talängslan och man börjar fundera redan i sjuan om man kan “pysa” eleven i slutbetygen.
En mycket viktigare fråga är, som sagt, hur vi kan hjälpa eleven. Men det är ett bra exempel, kan talängslan någonsin bli aktuellt för undantagsbestämmelsen? – Vi är väldigt tydliga med att vi inte går in och gör tolkningar i tveksamma fall, det är läraren som har bäst kunskap om eleven.
- Det här rör sig om mycket kvalificerade bedömningar och är en professionell bedömning läraren måste göra.
- Alla elever är unika och det är svårt att formulera något generellt.
- Men, tillägger hon, det finns inget i kunskapskraven om att eleven måste tala inför en stor grupp eller helklass.
- I stället är det viktigt att tänka på lärmiljön och att hitta sätt som fungerar för eleven.
– Hur man jobbar med stöd i undervisningen är otroligt viktigt. Står det “eleven för resonemang” i kunskapskraven blir det så klart knepigt om läraren tänker att resonemang alltid måste vara muntliga. Det måste de inte vara. Här måste man hitta lösningar.
- När det gäller det exempel läraren Sara Bruun tar upp, att lärare “pyser läsning”, har dock Skolverket satt ner foten för att ge viss ledning i vad som kan och inte kan utgöra “enstaka delar” av ett kunskapskrav.
- De delar i kraven som handlar om att skriva eller läsa i svenska eller svenska som andraspråk kan inte anses vara enstaka delar.
Det är helt enkelt en för stor del. Hela elevens skriv- eller läsförmåga kan man alltså inte bortse från i undantagsbestämmelsen, säger Pernilla Lundgren. Hon förstår att undantagsbestämmelsen kan vara svår att tillämpa i en del tveksamma fall. Viktigt är då att samråda med kollegor och rektor.
– Och prata med elevhälsan. Titta på vad som är syftet: att möjliggöra för elever som annars inte fått betyg. Är funktionsnedsättningen ett direkt hinder för det som eleven inte kan? Handlar det om en enstaka del? Det är inte tanken att elever ska vara dömda på förhand. Vi får frågor om vad man får pysa från de nationella proven.
Även till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kommer det frågor som rör undantagsbestämmelsen. Det kan handla om vad man får pysa när elever med dyslexi ska betygsättas, hur “att resonera” ska tolkas vid en viss funktionsnedsättning och vad det egentligen innebär att kunna läsa.
– Sådana frågor visar att man förstått innebörden, att bestämmelsen blir aktuell vid betygsättning, förutsatt att svårigheten beror på funktionsnedsättningen etcetera, säger Wern Palmius, rådgivare på myndigheten. – Men sen får vi frågor som vad man får pysa från de nationella proven och då har man ju inte ens förstått vad undantagsbestämmelsen handlar om.
Och så finns det frågorna som är särskilt spännande. Som den SPSM fått om man får pysa simning i idrott, när eleven är allergisk mot klor. – Vårt svar är att en sådan sak kan man inte ha upptäckt vid betygsättningen. Man borde haft möjlighet att se till att det fanns ett sötvatten- eller saltvattenalternativ för att pröva simning.
- Skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och det innebär att läraren ska ta hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen: planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygsättning, uppföljning och dokumentation, säger Wern Palmius.
- Risken med pys-frågorna är att man helt plötsligt kommer på att “nej, det här kommer gå åt skogen, hur ska vi rädda oss ur den här knipan?” och så tar man till pysparagrafen.
Men så ska det inte vara. Hur undantagsbestämmelsen används är också en konsekvens av hur duktig skolan eller den enskilde läraren är på att sätta in stöd som leder fram till att eleven når kunskapskraven, menar han. – Och det ser olika ut i dag. Det innebär att det man i ett klassrum löser med särskilt stöd, lyckas man inte lösa i ett annat.
- Men det korrekta är att eleven får stöd?
- – Ja, men eftersom undervisningen inte är likvärdig, så är det kanske trots allt mer rättssäkert att eleven har en chans att klara sig i alla fall – med hjälp av bestämmelsen – eftersom eleven inte fick optimal undervisning.
- Något som också påverkar är hur färgad skolan är av debatten om fusk och snällbetyg, menar han.
– Vi upplever att skolorna blir mer och mer rigida i hur de tolkar kunskapskraven. SPSM försöker tala om motsatsen – att eleverna ska uppvisa likvärdiga kunskaper. Wern Palmius, som jobbar med elever som saknar talförmåga och därför kommunicerar med symbol-språk, tar “muntlig framställning” som exempel.
Inte kan det vara munnens rörelser som ska betygsättas, frågar han retoriskt. – Det är kommunikationsförmågan, naturligtvis. Hade det varit munrörelser hade Stephen Hawkings inte blivit godkänd i engelska i årskurs 6. Det som ska bedömas måste vara om eleven kan kommunicera en tanke, reflektera, förstå andras tankar och så vidare.
Verktygen för detta ska inte spela någon roll. Om vi ska höja lärares status måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.
- Att man tar till undantagsbestämmelsen i stället för att sätta in stöd så att eleven får klara kraven på sitt unika sätt, missgynnar eleven på sikt, menar han.
- – Om man kan undervisa på ett sådant sätt att eleven, på ett likvärdigt sätt når ett likvärdigt krav utifrån sin särart, då har eleven nytta av det resten av livet eftersom de vet hur de kan det.
- – Men säger man “du är sådan här, detta kan du aldrig göra så därför slipper du”, då går eleven från skolan med vetskapen att jag är en sån som inte kan lära mig något sånt här, säger Wern Palmius.
- Men så får vi ikoner, som Hawkings, som – mot förmodan – kan.
– Och ta elever som senare kommer till Paralympics. Det är inte självklart att de fick godkänt betyg i idrott i skolan. Då är det någonting som är grundläggande fel. Jag tycker att vi är för rigida, man borde i stället visa eleverna en väg för hur man kan göra.
När läraren bedömer en elevs kunskaper ska man använda all tillgänglig kunskap, menar Wern Palmius. – Ta elever med selektiv mutism. Ska de pysas? Men de ungarna talar ju någon annanstans, om än inte i skolan. Om de nu pratar med sin mormor – varför kan inte mormor få ett mejl med ett ämne och så sätter mormor på sin mobilkamera och spelar in ett samtal och skickar till skolan? – Eller ta den där eleven som var allergisk mot klor.
Jag kan ge mig sjutton på att familjen åkte till Grekland på sommaren. Kunde inte mamma eller pappa filmat då, när eleven simmade de där metrarna? Tillbaka till läraren Sara Bruun. Behövs det bättre stöd om hur undantagsbestämmelsen fungerar? – Nej, jag tycker faktiskt inte det.
Det är bara att läsa vad det står. Och jobba kollegialt och hjälpas åt. Sen har rektor ett ansvar att utbilda sina lärare. Men varje lärare har också ett eget ansvar att ta reda på vad som gäller. Om vi ska höja lärares status, och vi vill att alla ska ha hög tilltro till oss, då måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.
: Experterna: Så pyser du rätt vid betygssättning
Visa hela svaret
Hur långt är 1 km?
Alla saker i vår fysiska värld har någon längd. För att kunna jämföra olika längder jämför vi dem med små avstånd vi kallar meter, decimeter, centimeter och millimeter. Vi kan tänka oss dessa mått som små sträckor: En centimeter: En decimeter är tio centimeter: På samma sätt kan du lägga ihop 10 decimeter och bilda en hel meter. Detta är mycket bra att öva på:
1 meter = 10 decimeter 1 decimeter = 10 centimeter 1 centimeter = 10 millimeter
För längre avstånd använder vi 1 kilometer = 1000 meter (kom ihåg att kilo betyder tusen) 1 mil = 10 kilometer På trafikskyltar är avstånd oftast i kilometer. Hur många meter är det till Nyköping? På 1 kilometer går det 1000 meter. Räkna ut 23 \(\cdot\) 1000. $$23\cdot 1000=23\,000$$ Svar: 23 000 meter Med hjälp av decimaltalen kan vi även säga att
1 decimeter = 0,1 meter 1 centimeter = 0,1 decimeter 1 kilometer = 0,1 mil
En penna är 1 decimeter och 4 centimeter lång. Hur många millimeter lång är den? Vi vet att 1 centimeter är 10 millimeter. Därför är: $$4\: cm = 4\cdot 10 = 40\: mm$$ Vi vet att 1 decimeter = 10 centimeter. Vi vet också att 1 centimeter är 10 millimeter.
Visa hela svaret
Hur länge ska man simma?
Hur långt ska man simma som nybörjare? – Det finns inget facit på hur långt man bör simma. Räkna hellre tiden och simma runt 30-60 minuter.45 minuter simning är riktigt bra konditionsträning om du blandar in lite intervaller emellan. Skulle du simma enligt träningsprogrammet ovan så skulle det bli bra konditionsträning för en nybörjare: 200 meter uppvärming + ca 300 meter teknikträning + 500 meter intervaller + 100 meter nedvarvning = 1,1 kilometer.
- Mitt mål brukar vara att nå 1 kilometer, ibland blir det lite mera beroende på dagsformen.
- Vartefter man blir bättre simmare bör man givetvis höja sin målsättning om man vill få bra konditionsträning.
- För som med all annan träning ska man inte jämföra med andra utan fokusera på att utmana sig själv.
- Bara du själv vet hur tufft passet kändes och om du eventuellt kan ta i hårdare eller bör ta det lättare nästa gång.
Ps. Den största fördelen med simning som träningsform är den minimala belastningen på lederna. Men simning passar inte bara för gravida och pensionärer utan alla som vill träna sin kondition på ett annorlunda och effektivt sätt. Jag är Lina Björkskog, en 88:a som bor i Jakobstad, Finland tillsammans med min man Jonathan och vår son Arthur, född 2017, och Greta, född 2019.
- Jag är licensierad fysioterapeut, personlig tränare och kostrådgivare, och är intresserad av allt som rör träning och hälsa, och därför kom denna blogg också att handla om just det.
- Jag jobbar på mitt egna företag genom den här bloggen & webbutiken med personlig träning både online och IRL, samt med att sälja utvalda och rekommenderade produkter för en bättre hälsa.
: Gör simning till konditionsträning – träningprogram för nybörjare
Visa hela svaret
Hur formas kroppen av simning?
Bada dig i form Har du belastningsskador eller problem med knäna är det ett perfekt sätt att röra på dig då du inte utsätts för några hårda stötar eller hastiga rörelser. Skaderisken är därför extremt liten vid denna typ av träning. Simma är en effektiv träningsform med ganska hög förbränning.
Simmar du i kallt vatten förbränner du ännu mer eftersom kroppen måste förbruka mer energi för att hålla dig varm. Under semestern kan det vara svårt att ta dig till gymmet och upprätthålla vardagsmotionen. En bra träningsform att ta till som komplement är därför simning. Det är ju utmärkt att du kan träna och svalka dig på samma gång.
Du kan träna i en pool eller i havet precis när du vill. Att börja dagen med ett morgondopp och samtidigt ha dagens träning avklarad redan innan frukost är en härlig känsla. Tränar hela kroppen Simning tränar hela kroppen. Beroende på vilken simteknik du använder kan du fokusera på olika muskelgrupper.
Frisim tränar främst armar, bröst, ryggen, höfter och lår. Här gäller stora och långsamma tag framför små och korta. Ta ut rörelsen så mycket du kan så att musklerna får arbeta ordentligt. Bröstsim tränar övre delen av ryggen, bröstet och armarna, lårens in- och yttersidor samt anklarna. Fjärilssim tränar muskulaturen i den övre delen av kroppen mer än benen.
Ryggsim är bra för både rygg, lår, höfter och armar. Variera simningen Du kan variera intensiteten i simningen. Förutom att använda olika simtekniker kan du simma i olika takt. Testa att simma i intervaller, på tid eller i långsam takt där du verkligen tar ut rörelserna.
- Ett tips är att lägga upp ett litet program över din simning så har du ett mål med din träning.
- Det kan vara att öka sträckan du simmar lite för varje vecka eller simma samma sträcka på kortare tid.
- För dig som är ambitiös kan en vattentät pulsklocka vara ett bra komplement för att hålla koll på hastighet och puls.
Simglasögon kan också vara bra för att göra det behagligare. I övrigt behövs endast badkläder så denna träningsform är också skonsam mot plånboken. Vattengympa Om du vill ha mer variation i din vattenträning kan du testa vattengympa. Motståndet från vattnet gör att dina muskler får jobba ännu mer än vid ett vanligt träningspass.
Visa hela svaret
Vad är ett bra tempo simning?
Fem olika farter – I simning brukar man prata om fem olika farter: F1 – fart 1 betyder lugnt tempo, där du nästan simmar så långsamt du kan med bibehållen, god teknik. Tempot används vid uppvärmning, återhämtning eller nedvarvning. Pulsen bör ligga på 40-60% av max.
F2 – fart 2 betyder konditionsfart, eller arbetsfart. Det här tempot använder du för längre distanser eller serier, och pulsen bör ligga på 60-70% av max. F3 – fart 3 betyder tröskelfart och hård simning, där du ligger i ett så högt tempo du kan utan att dra på dig mjölksyra i musklerna. Du kan simma korta eller långa intervaller.
Pulsen bör ligga på 70-80% av max. F4 – fart 4 betyder att man simmar så hårt att man drar på sig mjölksyra, men fortfarande inte i sin maxfart. Vilan mellan intervaller av den här typen ska vara ganska lång och pulsen bör ligga på 80-95% av max. F5 – fart 5/MAX betyder att man simmar så hårt och snabbt man verkligen kan.
Visa hela svaret
Varför blir man trött av att simma?
2. Du glömmer andas ut innan du andas in! – Andningen vid crawl görs åt sidan och kan bara genomföras på ett korrekt sätt genom att faktiskt vrida på huvudet. En anledning till att huvudet är för högt och vattenläget dåligt är för att du antagligen vrider på huvudet för dåligt och försöker kompensera genom att andas framåt och uppåt.
- Men det är faktiskt sällan själva huvudvridningen är problemet utan det att man glömmer att andas ut också! Om man inte andas ut kan man inte andas in.
- Det är därför som du blir så trött och andfådd efter bara en längd.
- Men det beror inte på brist av fitness utan på brist av syre! Utandningen vid simning görs distinkt och medvetet genom både näsa och mun.
Andas inte mer sällan än på vartannat eller vart tredje armtag. Det är bara vid sprintsimning som det finns en poäng med få eller inga andningar. Så om du inte är Sarah Sjöström som simmar 50 frisim så ska du andas ofta och tänka mer på utandning än inandning.
Visa hela svaret
Hur mycket träning ger simning?
Simning – Kcal per timme: 500-800. Simningens största hälsofördel är dess brist på påverkan på dina leder, samtidigt som musklerna får arbeta. Det är en bra kombination av konditionsträning och styrketräning i en och samma övning. En annan anledning till att simning uppfattas som relativt behagligt är att du håller dig relativt sval i vattnet medan du tränar, med tanke på hur hårt kroppen får arbeta.
Visa hela svaret
Kan man få muskler av simning?
Som löpning – Trots de mentala hälsofördelarna: det är framförallt den fysiska träningen som lockar allt fler till simbassängen. – Man tror att simning är enformigt, men det går att variera väldigt mycket med olika intervaller, simtekniker och hastigheter.
Man kan anamma nästan allt med löpning på simning. På samma sätt som du kan springa på olika underlag kan du simma i olika typer av miljöer som bassäng, hav eller sjö. En annan tydlig fördel är skonsamheten för kroppen. – Jämför du med löpning får du inga stötar mot marken som går upp från fot genom knä, höft och rygg.
Det sliter inte alls lika mycket fysiskt. Sedan sträcker du ut kroppen så senor och ligament får sin rörlighetsträning. ANNONS Köp professionella simglasögon med spegelglas här! Outdoorexperten (Extern länk) Simning är en träningsform som går att anpassa och förändra lika mycket som löpning, anser den personliga tränaren Erika Rosenbaum. Foto: Lotte Fernvall Erika Rosenbaum tränar både simning och löpning och har själv myntat begreppet Swimrun där grenarna kombineras.
Hon förklarar att simning också är effektivt för återhämtning från andra träningsformer. – Det är bra för blodcirkulationen eftersom du får ett tryck, en kompression, över hela kroppen. På samma sätt som kompressionsstrumpor hjälper dig med blodcirkulationen skapar vattnet ett hälsosamt tryck. Har du träningsvärk hjälper det kroppen att göra sig av med slaggprodukter som skapas vid mjölksyrebildning.
Man får dubbel effekt: både träning och återhämtning. Simning ökar även muskelmassan. Axlar, armar, ben, torso. – Vattnet kan ge så mycket motstånd! Vill man öka det ytterligare kan man ha paddlar på händerna, det blir nästan som en hantel och intensifierar muskelträningen.
Visa hela svaret
