Skidåkning som träning 
Skidåkning som träning Många kopplar alpinskidåkning med en härlig upplevelse och visst är det så. Men skidåkning är så mycket mer än roliga dagar i backen med familj och vänner. Alpin skidåkning – en rolig och allsidig träningsform Som turistskidåkare har man förmodligen ingen en större tanke på att det faktiskt kräver en del ansträngning från kroppens alla funktioner att ta sig ned för en pist.
- Faktum är att skidåkning är en allsidig träningsform som passar alla oavsett kön, ålder och erfarenhetsnivå.
- Vi har pratat med Robert Nilsson, fystränare för svenska världscupdamerna i alpint, som säger att skidåkning hjälper till att bygga upp kroppens styrka, kondition, koordination, rörlighet och balans.
Man tränar alltså flera av kroppens funktioner och muskler samtidigt som man har en riktigt kul dag utomhus. Förutom det bränner man också en del kalorier vid skidåkning. Robert menar att förbrukning generellt hos en kvinna som väger 65 kg bränner ca 200 kcal på en halvtimmas skidåkning och generellt hos män som väger 85 kg bränner ca 250 kcal.
För en hel dags skidåkning blir det alltså ganska många kalorier. Din Förbränning Med ett så kallat MET-värde (Metabolic Energy Turnover) som uttrycker hur mycket energi kroppen förbrukar vid en viss aktivitet, kan man själv enkelt räkna ut hur mycket kalorier man gjort av med under en dag. Detta beroende på hur din skidåkning ser ut, din vikt och hur länge du åkt.
Exempel på MET-värden per aktivitet
| 1,0 | Sova, ligga |
| 1,5 | Sitta |
| 2,3 | Lätt aktivitet stående, tvätta, laga mat |
| 2,8 | Långsam gång |
| 3,5 | Lätt fysiskt arbete, städa |
| 4-4,5 | Rask promenad, golf |
| 5,0 | Gympa utan hopp |
| 5,5 | Fysiskt arbete, bära saker, trädgårdsarbete |
| 6,0 | Styrketräning med vikter, simma, tennis, badminton, cykling |
| 7,0 | Gympa med hopp, löpning, fotboll, hockey |
| 8,0 | Muskelövningar med egna kroppsvikten, situps, armhävningar, gå i trappor |
| 10,0 | Hoppa rep, cykling tävlingstempo |
ul>
När du har avgjort vilken nivå din skidåkning ligger på så är det lätt att räkna fram vilken energiförbrukning som har gått åt och hur många kalorier du gjort av med. Ta din kroppsvikt och multiplicerar med MET-värdet, på så sätt får du fram kaloriförbrukning per timme.
- Exempel på uträkning Vikt: 70 kgMET-värde: 5,5 (lite mer än medelgod åkare)
- Åktid: 45 min (0,75)
- 70×5,5 = 385 kalorier per timme385x0,75 = 289 kalorier totalt
: Skidåkning som träning
Visa hela svaret
Contents
Är det bra träning att åka skidor?
3. Skidåkning är perfekt träning för att stärka dina muskler – Även om det är dina quadriceps du kommer känna av mest, så innebär skidåkning träning för hela kroppen : toning av magmuskler, rygg, rumpa, ljumskar, vader, vrister och träning av överkroppen i svängar och för bra balans.
Visa hela svaret
Hur många kalorier bränner man när man åker slalom?
Beräknad förbrukad energi
| 5 minuter | 49 Kalorier | 1 timme |
|---|---|---|
| 10 minuter | 98 Kalorier | 2 timmar |
| 15 minuter | 147 Kalorier | 3 timmar |
| 30 minuter | 294 Kalorier | 4 timmar |
Hur många kalorier bränner man när man åker skridskor?
2) En bra träning – För vissa så är det den största anledningen till att börja åka skridskor för det är en superbra träning. På ca en timma så kan du bränna upp mot 500 kalorier. Om du kör speed skate eller åker med höga intervaller så kan du tappa mer än det.
Visa hela svaret
När är bästa tiden att åka skidor?
Så fixar du lugn om det är mycket folk – Men om det blir lite mycket folk på skidsemestern då? Här är ett par smarta knep:
Gör som andra inte gör. Ett hett tips är att vara tidigt ute till liften för dagens första åk. Förmiddagen är din bästa vän, eftersom många sätter på sig skidorna först vid 10 eller 11. Ta en tidig lunch (tidigare än 12–14), för att kunna sticka ut i backen igen lagom till de flesta tar sin. Eller packa en picknick att äta i det fria där det finns gott om plats! Om du kan hitta några backar med en gammaldags stollift eller ankarlift, se efter om den ser särskilt välanvänd ut. Här kan du nämligen hitta guldkorn av pister som du får lite mer för dig själv. Anlita en skidguide som kan ta dig till backarna som inte används så ofta. Kanske dit liftarna inte ens går! Din och sällskapets färdighetsnivå på skidor får naturligtvis avgöra vad ni ger er på. Och kom ihåg att guiden är viktig att ha med här. Säkerheten först!
Kan man åka skidor utan stavar?
Diagonalåkning utan stavar – Att åka utan stavar är positivt för att förbättra balansen och även hitta ett bättre flyt i åkningen. Att bara åka utan stavar kan däremot göra att man snabbt tappar fokus. Testa därför att: 1. Åka med så stora steg som möjligt och glida ut.
Hur många steg använder du mellan två stolpar? Försök att få ännu mer kraft i dina steg och minska antalet steg.2. Ta sats och glida på ena skidan i en lätt uppförsbacke. Hur långt kommer du innan du tappar balansen? Försök därefter att förbättra balansen och glida ännu längre.3. En annan bra övning är “ett, två, tre – glid”.
Den går ut på att du tar tre steg och sedan stannar mitt i diagnolrörelsen för att försöka glida på ett ben. Fördelen med denna övning är att du får bättre balans samtidigt som du vågar glida på skidorna. Låt dem göra jobbet åt dig!
Visa hela svaret
Hur många kalorier äter en skidåkare?
Publicerat torsdag 10 februari 2005 kl 13.00 Källan till följande siffror är magisterarbetet “Kostintag och energiutgifter hos 8 svenska längdskidåkare” av Viola Adamsson. Energi-utgift hos svenska längdåkare: Medelhård träningsvecka på barmark – hösten – genomsnitt åtgång för gruppen 5000 kcal/dag,
- Variationen låg mellan 3000 och 6500 kcal/dag i gruppen.
- Vi använde det dubbelmärkta vattnet för att mäta energiutgiften.
- Enstaka studie har visat 10 000 kcal energiåtgång under en hård träningsperiod.
- Denna träningsmängd är ej förenligt med långsiktighet eftersom det är svårt att under en längre period matcha den utgiften med intaget.
“Svensson” som har en “stillasittande livsstil” = stillasittande arbete och liten fysisk aktivitet på fritiden.1800-2500 kcal/dag. Hur många gånger äter man? Frukost, Lunch, Middag, Kvällsmål, samt 2-3 mellanmål. Energi kommer även från sportdrycker och återhämtningsdrycker som man dricker under dagen (måste fördela på detta sätt för att ha möjlighet att få i sig energin).
Varifrån hämtar skidåkarna sin energi? Vilka livsmedel äter de mycket av? Bröd 18 % av dagsintaget av energi betyder ungefär 500 gram per dag, en Skogaholmslimpa väger 800 g (medelSvensson äter kanske 100 gram bröd per dag). Gröt+Müsli+frukostflingor ger 10% av dagsenergin, genomsnittssvensken 5%. Pasta ger 6% av dagsenergin, 3% av dagsenergin för genomsnitts-svensken.
Kött+kyckling+ägg ger 5% av dagsenergin, 10% av dagsenergin får Svensson från samma livsmedel. Återhämtningsdryck/sportdryck 6% av energin ( 0%). Brödet är av blandade sorter ljust/mörkt, grovt/fint, hårt/mjukt. Elitidrottare skall vara uppmärksamma så de inte får för mycket kostfibrer = visar sig ofta som “ont i magen”/gaser.
Viktigt att blanda sorter! Måltidsförslag Spaghetti och köttfärssås: 1 skidåkarportion (ca 1 500 kcal) 3 (210 g torr pasta) portioner spaghetti 2 portion (300 g) köttfärssås 2 skivor (60 g) bröd 15 g smörgåsmargarin 2 dl äppeldricka vatten 1 apelsin Det blir en stor volym på denna måltid (det är tre x pasta och 2 x köttfärssås).
Det brukar dock inte vara något problem att äta för den som tränar som en längdåkare. Men om någon tycker det blir för mycket finns olika tricks för att kunna äta mer. Ett tricks är att äta “efterrätt” – eller lägga till en “kaka till kaffet”.
Visa hela svaret
Hur många kalorier bränner man på en skiddag?
Skidåkning som träning Skidåkning som träning Många kopplar alpinskidåkning med en härlig upplevelse och visst är det så. Men skidåkning är så mycket mer än roliga dagar i backen med familj och vänner. Alpin skidåkning – en rolig och allsidig träningsform Som turistskidåkare har man förmodligen ingen en större tanke på att det faktiskt kräver en del ansträngning från kroppens alla funktioner att ta sig ned för en pist.
- Faktum är att skidåkning är en allsidig träningsform som passar alla oavsett kön, ålder och erfarenhetsnivå.
- Vi har pratat med Robert Nilsson, fystränare för svenska världscupdamerna i alpint, som säger att skidåkning hjälper till att bygga upp kroppens styrka, kondition, koordination, rörlighet och balans.
Man tränar alltså flera av kroppens funktioner och muskler samtidigt som man har en riktigt kul dag utomhus. Förutom det bränner man också en del kalorier vid skidåkning. Robert menar att förbrukning generellt hos en kvinna som väger 65 kg bränner ca 200 kcal på en halvtimmas skidåkning och generellt hos män som väger 85 kg bränner ca 250 kcal.
- För en hel dags skidåkning blir det alltså ganska många kalorier.
- Din Förbränning Med ett så kallat MET-värde (Metabolic Energy Turnover) som uttrycker hur mycket energi kroppen förbrukar vid en viss aktivitet, kan man själv enkelt räkna ut hur mycket kalorier man gjort av med under en dag.
- Detta beroende på hur din skidåkning ser ut, din vikt och hur länge du åkt.
Exempel på MET-värden per aktivitet
| 1,0 | Sova, ligga |
| 1,5 | Sitta |
| 2,3 | Lätt aktivitet stående, tvätta, laga mat |
| 2,8 | Långsam gång |
| 3,5 | Lätt fysiskt arbete, städa |
| 4-4,5 | Rask promenad, golf |
| 5,0 | Gympa utan hopp |
| 5,5 | Fysiskt arbete, bära saker, trädgårdsarbete |
| 6,0 | Styrketräning med vikter, simma, tennis, badminton, cykling |
| 7,0 | Gympa med hopp, löpning, fotboll, hockey |
| 8,0 | Muskelövningar med egna kroppsvikten, situps, armhävningar, gå i trappor |
| 10,0 | Hoppa rep, cykling tävlingstempo |
ul>
När du har avgjort vilken nivå din skidåkning ligger på så är det lätt att räkna fram vilken energiförbrukning som har gått åt och hur många kalorier du gjort av med. Ta din kroppsvikt och multiplicerar med MET-värdet, på så sätt får du fram kaloriförbrukning per timme.
- Exempel på uträkning Vikt: 70 kgMET-värde: 5,5 (lite mer än medelgod åkare)
- Åktid: 45 min (0,75)
- 70×5,5 = 385 kalorier per timme385x0,75 = 289 kalorier totalt
: Skidåkning som träning
Visa hela svaret
Hur brant kan man åka skidor?
30, 40 eller 50 grader? Artiklar Har du någonsin stött på en person på afterskin som hävdar att hen precis avverkat 55-graderscouloir? Well, oddsen är ganska stora att personer ljuger – här är varför. I grund och botten så åker den här personen med stor sannolikhet inte så brant som hen tror – och det gör inte du heller. 
Graderingar på pister kan skilja sig från land till land, men den här bilden ger dig en hum om hur det kan se ut. Anledningen att vi ofta övervärderar lutningen är för att vi är rädda. I och med vi ofta lutar oss framåt på skidorna, för att på sätt få bättre kontroll, kan en backe se brantare ut än vad den egentligen är – och det kombinerat med fart skapar rädsla. 
Text: Åka Skidor • 2015-12-11 Artiklar • Puder • Video
Visa hela svaret
Hur många cm snö är det i Sälen?
Natursnö i Sälen Även snödjupet varierar från år till år men vanligtvis är det genomsnittliga snödjupet på ungefär 40-90 cm i Sälen.
Visa hela svaret
Vilka skidor är lättast att åka med?
Så väljer du alpinskidor (del 2 av 2) 
Del 2 av 2 – Skidkonstruktion och skidlängd Rätt alpinskidor gör inte bara skidåkningen enklare och roligare, utan kan också hjälpa dig att utvecklas som skidåkare. Men hur vet du egentligen vad som är just rätt alpinskidor för dig? Om du började i rätt ände vet du i det här läget vilken typ av skida du är ute efter – allmountainskidor, offpistskidor, pistskidor eller topptursskidor.
Nu är det dags att gå vidare på resan, och hitta rätt skidkonstruktion och skidlängd! Det här är den andra delen av “Så väljer du alpinskidor”, i vilken vi går igenom skidornas konstruktion, förklarar begrepp som midja, rocker och svängradie, och ger dig några generella tumregler som hjälper dig att hitta rätt skidlängd.
Om du missade del 1: De vanligaste skidtyperna kan du Skidor har en tämligen komplex konstruktion med många variabler som påverkar hur de beter sig när du åker med dem. Begrepp som midja, rocker, styvhet och svängradie kan verka komplicerade, men om du förstår vad de innebär och vilken funktion de har blir det mycket lättare för dig att hitta rätt alpinskidor.
Tip: Skidans framdel, kallas också för nos eller spets. Midja: Skidans smalaste del. Tail: Skidans bakdel. Spann: Den ofta upphöjda delen under foten. Kant: Ger fäste i hårda snöförhållanden. Belag: Skidans undersida som har kontakt med snön. Kärna: Skidans innermaterial.
Midja När vi pratar om skidans midja pratar vi om bredden på skidans smalaste del, det vill säga på mitten. Oftast återges midjebredden tillsammans med skidans övriga dimensioner och uttrycks då i tre siffror – den första siffran anger skidans tip, den andra siffran anger skidans midja, och den tredje siffran anger skidans tail.
- Dessa dimensioner kan också kallas för sidecut.
- Midjan påverkar skidans karaktär och beteende när du åker, då en smalare midja gör skidan lättare att trycka upp på kant vid skärande svängar och en bredare midja är bättre anpassad för flyt i djup snö.
- Skidan blir också oftast mer svängvillig om det är stor skillnad mellan midjan och skidans tip och tail.
Rocker Om skidan har rocker innebär det egentligen bara att skidans tip – och ibland tail – är vinklade uppåt och således börjar tidigare på skidan. Idag är rocker vanligt förekommande på alla typer av skidor, eftersom det både gör att skidan går jämnare över ojämnheter och ger bättre åkegenskaper och flyt.
Traditionellt spann: Ett långt spann under foten, med enda snökontakt nära tip och tail. Utan belastning är mitten av skidorna upphöjda när de ligger platt på ett golv. Ger en fjädrande effekt och fungerar bra i pist eftersom du får en lång kant under skärande svängar. Kallas även för camber. Tip Rocker: Skidans tip börjar tidigare på skidan – ju tidigare den börjar, desto mer effekt. Den vanligaste typen av rocker, ofta i kombination med ett traditionellt spann. Tänk på att skidan får mindre kant för piståkning och eventuella isfläckar ju mer Tip Rocker den har. Finns på de flesta skidtyper idag. Tip & Tail Rocker: Både tip och tail är uppböjda, ofta med traditionellt spann under foten. Kallas därför även för mustaschrocker. Ger bättre flyt och gör det lättare att komma ur svängar i puder, men du får även sämre “bett” i hårda snöförhållanden. Standard på allmountainskidor och smala offpistskidor. Full Rocker: Skidan har ett något negativt spann (motsatsen till det traditionella positiva spannet). Ger mycket flyt i pudersnö och gör skidan lätthanterlig, men har försämrade egenskaper i hårda snöförhållanden. Finns på ett fåtal skidor med bred midja, framtagna särskilt för puderåkning. Flat Rocker: Skidan är platt under foten. Mindre fokuserad på pudersnö än Full Rocker, men ger både fina puderegenskaper och bättre prestation i hårda snöförhållanden.
Styvhet Med skidans styvhet menas två saker: flex, det vill säga styvhet i längsled, och torsion, det vill säga styvhet i sidled. Flexen beskriver hur hård en skida är från tip till tail och är kopplad till det material som används i kärnan, som till exempel trä, aluminium, karbon, glasfiber eller titan.
Det finns för- och nackdelar med alla materialval, men idag kombineras ofta materialen för att du ska få så många fördelar som möjligt. Torsionen, eller vridstyvheten, beskriver hur hård skidan är från kant till kant. Generellt vill du ha så mycket vridstyvhet som möjligt, eftersom skidan får bättre grepp, beter sig lugnare och inte blir lika fladdrig, och du får bättre kontroll över skidåkningen.
Däremot finns det en del faktorer som påverkar hur hög styvhet du ska välja:
Åkförmåga: Nybörjare bör välja mjukare skidor, eftersom de är mer förlåtande och lättare att svänga med. Erfarna åkare bör välja styvare skidor, eftersom de kräver mer fart för att svänga. Vikt: En lättare åkare bör välja en mjukare skida, medan en tyngre åkare bör välja en styvare. Hastighet: Åker du långsamt är en mjukare skida bäst, men om du åker i höga hastigheter är en styvare skida bättre, eftersom den är mer stabil. Tycke och smak: En mjukare skida är skönare och enklare att åka på, du behöver mindre kraft för att böja skidan och svänga, och den är mer lekfull. Däremot kan den lätt böjas och bli mer svårstyrd när kraft och fart läggs på den. En styvare skida är mer stabil i höga hastigheter, men kräver mer fart och kraft för att svänga.
Svängradie Svängradien anger om skidan är kort- eller långsvängd, och är ett uttryck för hur stor cirkel skidan skulle göra om du svänger runt den på kant. Måttet anges i meter och beräknas utifrån skidans dimensioner i både längd och bredd. Om måttet är lågt, mellan 10 och 15 meter, är svängarna kortare och mer tvära, medan högre siffror, från 16 och uppåt, ger längre och mer stabila svängar. 
Vad som är rätt skidlängd för just dig kan vara svårt att avgöra, eftersom det är högst individuellt och inte bara beror på fysiska förutsättningar eller kroppsbyggnad. Skidlängden påverkas även av vilken sorts skidåkning du ägnar dig åt, din åkförmåga, och eget tycke och smak.
Det finns dock några generella tumregler du kan använda som en riktlinje när du väljer längd, som är baserade på din kroppslängd i kombination med skidtyp, eller din vikt. Kroppslängd och skidtyp Det enklaste sättet – om än kanske inte det allra mest korrekta – är att utgå från din egen kroppslängd och den skidtyp du har valt.
Om du vill veta mer om de olika skidtyperna kan du läsa, I regel gäller följande:
Pistskidor: 0-10 cm kortare än dig själv. Allmountainskidor: Ungefär lika långa som dig själv, men välj hellre en något kortare skida än en som är något längre. Offpistskidor: 0-20 cm längre än dig själv. Topptursskidor: Något kortare än dig själv för prestanda både upp- och nedför berget.
Vikt Eftersom din vikt påverkar din förmåga att kontrollera skidorna du står på är vikten en av de viktigaste faktorerna som avgör vilken skidlängd du ska välja. Generellt ska du som väger lite mer välja en längre skida än du som väger lite mindre. Använd tabellen nedan som en riktlinje, men glöm inte att justera efter din åkförmåga!
| Vikt | 55-60 kg | 60-65 kg | 65-75 kg | 75-85 kg | > 85 kg |
|---|---|---|---|---|---|
| Skidlängd | 150 cm | 155 cm | 160 cm | 165-170 cm | 180 cm |
Finjustera enligt följande:
Lägg till 5-10 cm om något av följande stämmer in på dig: Erfaren, någorlunda aggressiv åkare; gillar stora svängar och hög fart; lång i förhållande till vikten. Dra av 5-10 cm om något av följande stämmer in på dig: Nybörjare; gillar korta svängar och låg fart; kort i förhållande till vikten; kvinna.
Snabba tips
För nybörjare: Korta och mjuka skidor eftersom de är enklare att svänga och lättare att åka långsamt. För vana skidåkare eller tyngre åkare: Längre och hårdare skidor eftersom de är mer stabila i höga hastigheter. För dig som vill utvecklas: Välj en skida som är lite över din förmåga, som låter dig göra framsteg med din åkning. För dig som är vältränad: Längre och hårdare skidor eftersom du kommer orka trycka ner kanten i snön. För dig som gillar korta svängar och låg fart: Välj en kortare skida. För dig som gillar långa svängar och högre fart: Välj en längre skida. För skidor med rocker: Ju mer rocker skidan har, desto längre skida kan du välja eftersom den faktiska åkytan – delen av skidan som ligger mot snön – blir kortare. En som är liten och kraftig bör välja en lite längre skida än en som är lång och smal! En sportig person kan välja en längre skida än den som är mer försiktig.
Som du säkert har förstått vid det här laget behöver du ta hänsyn till din åknivå när du väljer ut dina alpinskidor, oavsett skidkonstruktion eller skidlängd. Här har vi sammanställt det viktigaste du behöver tänka på om du är en nybörjare, en medelgod åkare eller en skidåkare på avancerad nivå.
Nybörjare Vad som kännetecknar en skidåkare på nybörjarnivå är inte bara att de precis har börjat åka skidor, utan även att de generellt åker långsammare och försiktigare än erfarna åkare. Som nybörjare bör du prioritera komfort framför prestanda, och ska därför välja en smalare, mjukare och mindre vridstyv skida med bra grepp i backen.
Eftersom de flesta lär sig åka skidor i pisten kan du som nybörjare välja en skida som är ungefär 10 cm kortare än kroppslängden. Är du tyngre eller mer vältränad kan du välja en lite hårdare skida än om du är lättare eller inte så vältränad. Medelgoda åkare Skidåkare på medelnivå åker skidor några gånger om året och klarar av de flesta backar i pisten, men vågar kanske inte riktigt släppa på farten när backen blir för brant.
Som medelgod åkare bör du därför försöka hitta en balans mellan komfort och prestanda, men du har stor valfrihet i vilken skida du väljer. Läs igenom tipsen vi ger i den här guiden och fundera över hur du är som skidåkare. Gillar du stora svängar, eller korta? Höga hastigheter, eller låga? Vill du kunna åka i både hårda snöförhållanden (pist) och i puder (offpist)? Föredrar du en mjuk eller hård skida? Är du en mer aggressiv, kraftfull skidåkare, eller raka motsatsen? När du förstår hur du är som skidåkare kan du välja den skida som bäst passar in på dig.
Tänk dock på att du behöver styvare skidor om du är tyngre eller åker i högre hastigheter, och att du bör välja en skida som är lite över din förmåga så att du har utrymme att utvecklas. Avancerade åkare Avancerade åkare är bekväma i alla typer av backar och i de flesta snöförhållanden, och vet vad de vill ha ut av sin utrustning. 
Från en nyfiken idé, förväntansfull planering och ivrig research – till ett äventyr fyllt av nya upplevelser och oförglömliga minnen. Det spelar ingen roll om du är nybörjare, en erfaren våghals eller en obotlig livsnjutare som bara längtar ut till naturen.
Visa hela svaret
Får man åka skidor i skogen?
Du kan gå eller åka skidor nästan överallt i naturen, men det finns vissa undantag. Du får till exempel inte vara på annans tomt eller gå över planteringar. Allemansrätten gäller inte heller på golfbanor. De som bor nära naturen har rätt att kunna känna sig ostörda i sitt hem.
Visa hela svaret
Vad händer om man har för långa skidor?
Hur långa ska slalomskidorna vara? – Svaret på den frågan beror lite på ditt eget tycke och smak. Förr i tiden var det modernt att ha så långa skidor som bara fanns att få tag på. Idag tänker man lite mer funktionellt. Att hitta rätt längd på skidan kan nämligen vara skillnaden mellan ett lyckat åk och ett totalt fiasko.
Det finns såklart flera olika faktorer som man ska ta i beaktning. Framförallt din egen kroppsbyggnad, men även hur stor svängradie och vilken sorts åkning du vill ägna dig åt. Man brukar generellt säga att en kort och mjuk skida är enklare att svänga med vilket gör det lättare att åka långsamt. En längre och lite hårdare upplevs däremot som mer stabil och är ofta ett bättre alternativ för dig som vill åka lite snabbare.
Nybörjare – En tumregel för nybörjare brukar vara att välja en skida som går från golvet till någonstans mellan bröstkorgen och hakan. Eftersom kortare skidor är lättare att svänga med går de inte lika fort. Erfaren – Skidåkare som är vana att stå i backen kan välja en skida som går från golvet upp till nästippen.
Visa hela svaret
Hur bra träning är längdskidåkning?
Åk längdskidor och få supereffektiv träning Att åka längdskidor är grym träning för löpare. På ett skonsamt sätt tränar du både din syreupptagningsförmåga och styrka i bål, axlar, armar, rygg, rumpa – ja i hela kroppen. Samtidigt är längdskidåkning skonsamt och snällt mot till dina leder.
- Tyvärr lyser snön med sin frånvaro för de flesta av oss.
- Men nu när sportloven är här kanske du ändå väljer att resa till snötäckt mark.
- Här ger löpcoachen och skidåkaren Patrik “Gylle” Larsson bra tips till dig som får möjlighet att träna lite längdskidor – Jag byter gärna ut ett distanspass i veckan mot skidåkning om det finns tillräckligt med snö.
För egen del så tycker jag att 60 minuters löpning motsvarar ungefär 90 minuters skidåkning. Det är fantastiskt fin träning, säger Gylle. Han är långdistanslöparen och löpcoachen som har sprungit maraton på 2:49, och dessutom kört Vasaloppet på 4:47 – tider som verkligen imponerar.
Vad är bäst – staka eller diagonala? – Det beror på. De första sju åren jag körde Vasaloppet diagonalade jag, men de tre senaste åren har jag stakat. Att diagonala är en grym träning för både överkropp och ben, hjärtat får jobba hårt och det är lätt att komma upp i puls. Det är en fantastisk träning. – Att staka är tuffare.
Det kan vara tufft att orka med längre sträckor. Det är lätt att tro att stakning är jobbigt för armarna, men det är främst bål och rygg som ska jobba när du stakar, annars har du fel teknik. Stakträning är superbra för löpare som faktiskt ofta är svaga just i sin core, så det kan jag verkligen rekommendera.
- En fördel med stakning är också att du kan köra det på gymet – vi som bor i södra Sverige har sällan tillräckligt med snö för att träna längre perioder ute.
- Ett tips när du är ute och tränar är att variera mellan att staka och åka diagonalt – då använder du olika muskelgrupper.
- När stakmusklerna är trötta så byter du till diagonal åkning och tvärtom.
På så sätt kan du hålla på riktigt länge. Har du tips på några roliga träningspass på skidor? – Jag gillar att köra backintervaller. Du kanske har en runda du brukar köra med en fin backe i. Stanna där ett tag och kör backen 10 gånger. Det är bra både för flåset och tekniken.
- Har du turen att ha en svag uppförsbacke, så kan du passa på att lägga undan stavarna.
- Det är ett jättebra sätt att vässa tekniken i den diagonala åkningen – du lär dig hitta viktöverföringen och fästet i frånskjutet.
- Ett tips om ni är några som vill åka tillsammans, trots att ni är på olika nivå är att de snabbare åkarna kör ovallat.
Då blir det tyngre att köra och de får jobba på ordentligt. Eller så får de ta varje uppförsbacke två eller tre gånger. Så brukar jag göra när jag åker med min sambo. Vad tycker du att man ska ha på sig i skidspåret? – Det är som med löpning, klä dig inte för varmt.
- Lager på lager är bra.
- Men det är ofta kallare i starten när man åker skidor än springer.
- Då tycker jag att en väst är bra – som du sen kan ta av dig.
- Ta med en midjeväska eller ryggsäck som du kan lägga ner extra kläder i.
- Tänk på att om du blir för svettig kommer du börja frysa.
- Är du frusen om tår och fingrar så finns det superbra värmepåsar som du kan ha i handskarna eller pjäxorna.
De aktiveras när du öppnar dem och håller värmen i många timmar. Gylles 4 bästa tekniktips 1. Använd bål och rygg när du stakar. Håll inte armarna raka framför dig – tänk att dina händer ska vara nära ansiktet. Det finns flera bra filmsnuttar på youtube där du kan kika på stakteknik.2. Korta ner steget i uppförsbackarna – och öka frekvensen.
Det är precis som i löpningen.3. Är du rädd i nerförsbackarna? Träna, träna, träna. Och våga lita på att du följer spåren.4. När det kommer en sväng mitt i nerförsbacken. Använd din vikt, och luta inåt i kurvan så att du följer spåret. och så 2 roliga intervallpass Sprintintervaller: Det är kul med korta ryck i maxfart, staka gärna.
Kör 2×60 sekunder, vila 20 sekunder. Upprepa 6-10 gånger med två minuts vila mellan varje set. Glöm inte att du måste värma upp cirka 10 minuter innan intervallerna. Du mår också bra av lugn nedvarvning 5-10 minuter. Långa intervaller: Staka eller diagonala – det väljer du själv.
Visa hela svaret
Är det värt att köpa skidor?
Skidorna kan ha egenskaper som inte passar just dig. Fundera om du tycker att det är värt betala mer och få utrustningen anpassade efter dig. Hyr du utrustning råkar du ut för samma problematik dock är utbudet större och du har fler alternativ att välja mellan. Dessutom får du ofta den senaste tekniken och modellerna.
Visa hela svaret
Är det ok att åka skidor?
Det är inte bara på vintern som du kan åka skidor, det finns faktiskt möjligheter för sommarskidåkning i hela världen, där du alltid kan åka skidor. Vare sig det är på glaciärer eller i skidhallar. (Öppettider senast uppdaterade – 15 maj.) OBS: Kom ihåg att kontrollera på skiddestinationens egna hemsida om de har stängt.
Det kan vara storm, brist på snö eller något annat som gör att det omöjligt att åka skidor på den aktuella dagen. (Informationen hittas på deras egna hemsida, Facebook eller Instagram. Annars rekommenderar vi att ringa destinationen själva och fråga) Du har varit på skidsemester i år och kan inte vänta på att få komma iväg och åka skidor igen? Du tycker säkert att det är alldeles för lång tid kvar till vintern.
Men förtvivla inte, för om du vill så kan du faktiskt åka skidor hela året runt. Riktigt många skidområden har nämligen öppet på sommaren. Du kan därför få riktigt fin sommarskidåkning på diverse glaciärer. Sommarskidåkning kan äga rum på flera ställen.
Visa hela svaret
Varför är det bra att åka skidor?
3. Skidåkning är mångsidigt! – Längdskidåkning är en mångsidig träningsform som förbättrar både fysiken och motoriken. I uppförbackar får man upp flåset och benstyrkan. Att staka sig fram på platta partier är bra träning för armstyrkan och bålstabiliteten. Nerförsbackar och kurvor utmanar både balansen och koordinationen.
Visa hela svaret
